Jag är så trött på allt nu


Var på visning i tisdags och tackade ja direkt, men eftersom jobbet sabbat min ekonomi för mej (i och med skulden på 290.000 kr) och satt mej i skuld hos Kronofogden fram till år 2029 så kan jag nu inte ens byta lägenhet! Jag vill ha en nystart i en ny lägenhet med lägre hyra, men inte ens det får jag. 

Enormt ledsen nu. 

”Morden i Midsomer”

image

Ensam hemma, passar på att kolla på gammal klassiker. (Fast det är nya program, märkte jag sen). L gillar deckare, men tyvärr inte brittiska (som ju är de bästa, imho).

Minns när jag jobbade natt och hade återvänt till mamsens bo. Då gick ”Morden” alltid på tisdagar, efter ”Allsång på Skansen”. Var tvungen att gå precis innan ”Allsång” började, men jag spelade in ”Morden” och fick alltid med slutet på skitprogrammet innan.

Såg ”Morden” efter jag hade vaknat (ca. kl. 15) dagen efter, till min halv frukost/lunch/middag.

Åh, nostalgi.

Att jobba natt på fabriken. Jösses, jag saknar det. Jag vill fan tillbaka dit. Jag höll min vikt, jag mådde bra, roliga arbetskamrater (fan, vad roligt vi hade det på raster och även emellanåt under annan tid), ”slappt” jobb, relativt bra lön, nära till jobbet. Jag saknar det. Undrar vilka som är kvar på ”min” fabrik idag?

Kunde inte sova

Gick upp och började kolla på en film jag påbörjade innan jag lade mej.

Kollade lite på deklarationen, som jag redan skickat in, innan jag (faktiskt) skulle lägga papperen i min ”läst-&-spara-box”.

Upptäckte då ett fel på min deklaration. Jobbet försökte blåsa mej återigen. Tydligen räckte det inte med 289.000 kr utan nu ska de även ha utbetalt 2373 kr under förra året. (Antagligen för att jag ska få mer restskatt.) Inte fan har jag fått det! Skickade in ny, ändrad, deklaration på nätet.

Omräknat blir återbetalningen 558 kr istället för 1409 kr. Det känns mycket mer hanterbart.

Fast nu kommer dom väl fejka nån utbetalningsavi, men jag kan visa mitt konto! Ha!

Avstämningsmöte

Fruktansvärt jobbigt möte idag; arbetsgivare, läkare och försäkringskassan skulle diskutera mitt ”fall”. Kul att ha tre personer diskutera ens psyke när man sitter bredvid.

Hemskt. Började gråta en gång. Då pratade de bort det ned varandra utan att ens ge mej en klapp på axeln.

FK-människans enda kommentar, som alltid, är ”du måste anstränga dej”.
I alla fall. Kontentan blev att jag ska få ny arbetsterapeut, måste skaffa boendestöd och är sjukskriven tills sista juli.

Sedan ska jag börja arbetsträna på jobbet i september. Låter ok, men vill inte bli stressad. Ska även kontakta min chef och försöka gå på deras labbmöten varannan onsdag. Ska mejla på måndag och fråga när mötena är.

Arbetsträningen är obetald från arbetsgivarens sida under tre månader, och ska först gå bredvid och sen försöka trappa upp till normal arbetstid.

Blev lite prat om tjafset jag hade med jobbet innan jag blev fullt sjukskriven, de vet inte om jag verkligen vill tillbaka. Jag vet inte heller, men jag är beredd att göra ett försök. Jag är BMA och vill fortsätta som det.

Jag får väl bita i det sura äpplet och stå ut med chef/överordnade man inte gillar. Ett jobb är ett jobb. Så jävla kass som min ekonomi är nu, så måste jag ändå tillbaka till arbete så snart som möjligt.

Så ser läget ut just nu.

Evox RIFA

Blev lite nostalgisk. Jobbade på Evox RIFA AB 1992 – 2003. Heter tydligen Kemet idag.

image

Näringsliv i Gränna:
År 1942 grundades RIFA AB (Radioindustrins fabrikaktiebolag) på orten av bland andra ASEA för att säkra tillverkningen av kondensatorer i Sverige under andra världskriget. År 1947 köpte Ericsson ut företaget, och det var en del av Ericsson fram tills det ombildades till Evox Rifa AB år 1988. År 2011 angav nationalencyklopedin att Evox Rifa var ortens största arbetsgivare. (Gränna)

Total nedläggning hotade Rifa 2003, året efter jag slutade. Läs mer här.

I samma veva spelades tydligen nedanstående in:

Aldrig sett videon förut, visste inte heller att det ens var sånt hallabaloo 2003. Många kända ansikten i alla fall. Kul.

Saknar inte jobbet i sej, men hade ändå kul och trivdes med arbetskamraterna (speciellt när jag jobbade natt) och det kan jag sakna på nåt sätt.

Kommer jag åka fast för detta:

image

Sista natten jag jobbade snodde jag med mej en av de sista kondensatorerna jag monterade. Hade följt denna batch från linda och kåpa till plastning och märkning, så kändes extra roligt.

Kollade i en katalog från företaget, precis efter jag snodde den, att den var värd ca. 150 kr, så jag tror inte jag har nån rättegång att vänta 12 år senare…

Arbetslivsintroduktion

Pga slut på tiden med ersättning från försäkringskassan blev jag (24 nov) kallad till möte på Arbetsförmedlingen med representant från FK och AF. Ny representant från FK som verkade trevlig och väldigt mysig, kompetent kvinna från AF.

Nu gäller s.k. Arbetslivsintroduktion i tre månader (29 november – 28 februari), då jag kommer få motsvarande min a-kassa (nu kallat aktivitetsstöd) istället för sjukpenningen.

image

Utan a-kassa hade detta inneburit 223 kr/dag före skatt, men jag tror att beloppet för mej inte kommer skilja sej mycket = 80 % av lönen.

Fattar dock inte riktigt vitsen med det hela. Låter bra på papperet, men i praktiken är hela begreppet ”Arbetslivsintroduktion” nåt byråkratiskt flum (låter lite som en oxymoron, men det är vad det är).

När mötet nästan var över, där papper skrivits på, läkarintyg och inkomst diskuterats och ny tid i februari bokats in, satt jag fortfarande som ett frågetecken. Frågade givetvis: ”Men vad innebär detta, vad händer under dessa tre månader?” Svaret jag fick var typ: Ja, detta är lite flummigt (hon sa faktiskt flummigt). Det betyder att du under denna tid ska begrunda din framtid. Vi ska tillsammans göra en plan och se om vi kan hjälpa dej vidare tillbaka till arbetslivet. Jaha, tänkte jag, vad fan betyder det? Hon från FK som var med föreslog att jag skulle försöka besöka mitt jobb åtminstone en gång under dessa tre månader. Faktiskt riktigt bra förslag, men fruktansvärt jobbigt. Fick ångest bara hon sa det.
Iallafall, fick förklarat att denna ”plan” alltså kan vara enbart detta – att en gång besöka jobbet. Fick lite andra exempel, typ promenader varje dag, börja träna eller ”ingenting”. Ok… ”Planen” ska hon från AF och jag göra ihop på ett möte innan jul.

Fick sedan ett brev ett par dagar efter:

image

Notera ”om du vill göra något”.

Seriöst, hur har detta blivit en form av hjälp? Givetvis bättre än att berövas sin ersättning och kastas tillbaka till arbetslivet utan någon form av bedömning, men hela grejen är fanimej jävligt underlig. Hur gick beslutsprocessen till angående detta? Jösses, politiker…

Ok, alltså, ny tid den 14 december. Fick ett formulär att fylla i tills dess.

image
4 sidor… Hatar sånt, men får väl fylla i det innan måndag då.

Jag känner mej ju nu tvungen att ha ”besöka jobbet” som plan. Vågar inget annat. Och måste ju. Tack och lov, sa faktiskt den mysiga AF-kvinnan, precis när jag skulle säga hej då och gå, att hon kan följa med mej till jobbet om jag skulle vilja. Där föll en liten, liten sten ändå.

Japp, så ser det personliga ut just nu.

Vad fan är detta?!

image

Fy fan, kan dom pissa mer på mej eller?! Varför har ingen information kommit till mej angående detta tidigare? Vad är det för inkompetenta idioter som befinner sej på ”viktiga” poster?

Nu blir det förmodligen vräkning och allmän personlig konkurs. Tack som fan!

Välkommen till min begravning. Tar livet av mej så fort jag spenderat de sista kronorna jag äger. Vilket blir om ett par dagar.

Finns ett Vita Arkiv i min bokhylla. The Doors ”The End” och Sandy Denny ”North Star” ska spelas på begravningen. Tack och adjö!

Mina svar:
image
Ja, jag är en känslomässig människa, inte alltid ”professionellt”, jag vet. Men. Herregud, varför måste man sluta känna med sina medmänniskor/-arbetare bara för att man fått en mer välbetald position – som man slickat arsle för att få? Jag kommer aldrig förstå såna hjärtlösa individer, som trampar på andra människor så som om de vore skit under skon. Äckliga, äckliga människor.