Vikt: 69,6 (+0,4 sen igår / -13,2 totalt)

Tankar angående viktökning (69,2-69,6=+0,4)

För att gå ner 0,5 kg i veckan ska balansen mellan aktiviteter och intag av mat vara -551 kcal/dag. I onsdags brände jag -693, och gick ner 0,4. Både torsdag och fredag var det för lite förbränning, -133 I torsdags och -393 igår. Efter -133 gick jag trots allt ner 0,1, nu nu alltså upp 0,4. Genomsnittet dessa tre dagar blir att jag bränt -434 så borde jag inte ha gått upp.

Har ätit runt maxgränsen på 1339 kcal, utom i torsdags då jag åt 366 kcal för mycket. För att behålla min vikt ska jag äta 1615 kcal/dag, och i torsdags åt jag till och med mer än det, fast bara 88 kcal.

Relationen kolhydrater/fett/protein har i genomsnitt varit 8 % för mycket kolhydrater/ 10 % för mycket fett / 8 % för lite protein. I onsdags åt jag 14 % för mycket kolhydrater och i torsdags hela 18 % för mycket, igår lite för lite. Vad gäller fettet åt jag mindre än 25 % utom igår då jag åt 12 % för mycket. Proteinet kommer, som vanligt, inte upp i 20 % någon dag.

Vad kan jag då dra för slutsatser av detta? I förrgår, torsdag, verkar vara problemdagen. Förbrände för lite för viktminskning och åt för mycket kalorier och kolhydrater. Kan inte riktigt förstå varför jag har gått upp 0,4 kg för jag har hållit mej inom gränserna för att behålla vikten. Så om jag bara utgår från torsdagen så åt jag alldeles för mycket kolhydrater och skulle ha förbränt 418 kcal mer. Om jag bara tar gårdagens siffror så vara förbränningen lite för lite, 156 kcal, vilket är ca. 45 min promenad och jag åt för mycket fett.

SLUTSATS: Om det är en fördröjning på någon dag är kolhydraterna problemet, men, om det bara är dagen innan som gäller, så är det fettet. Eftersom jag har inte riktigt följde hur mycket jag ska förbränna, men gjort allt rätt annars så borde jag inte ha gått upp utan behållit vikten och det var tydligen onsdagens vikt på 69,7 kg.

Tröstlöst att inte veta vilken vikt kroppen hoppar tillbaka till så fort jag inte följt viktminskningsplanerna. Däremot, att behålla vikten får bli ett senare problem, nu får jag inrikta mej på att verkligen hålla den dagliga förbränningen på -551 tills jag når målvikten.

Inspiration

Meditation Morgon: Counting Breaths 7 min (appen ”Stop, Breathe & Think”)

Mat

Frukost: Linfröolja, en banan, en majskaka, C-vitamin. 255 kcal.

Lunch: Penne con Mozzarella från Felix. 470 kcal.

Middag: Tikka Masala från VegMe. 388 kcal.

Mellanmål: Två majskakor, ett äpple, en banan. 200 kcal.

Summa kcal: 1322/1339

Kolhydrater: 63/55 %

Fett: 26/25 %

Protein: 11/20 %

Förbränning: 2102/1890 = -781/-551

Simning: 1 km / 35 min / 439 kcal

Promenad: 13.672 steg / 1h 50 minuter / 503 kcal

Dagens projekt:

Lördag: Handla+Apoteket. Flyttade förrådet till söndag igen. Idag blev det simning istället. Apoteket och handling igår.

1930-talsfilm: nix

Virkning: Långa armvärmare

Språk: Walesiska lesson 22/118 (Time)

Psyket: Sömnen (8,5 h). Ångesten, stressen, oron, depressionen varit hemskt. Jag har verkligen fått kämpa i motvind idag, men jag har klarat det. Koncentrationen dålig, men bättre på kvällen.

Dagen i sammanfattning: Gick upp kl. 8. Morgonrutin. Visste inte hur jag skulle lägga upp dagen, men bestämde mej till slut för att simma. Fick världens ångest redan på väg dit, vet inte varför det började, men hetsade upp mej att motionsbanorna kunde vara stängda för ”Barnens dag” och att jag skulle få vända. Jag får alltid för mej att ödet bestämmer och mår jag bra eller saker går som det ska/jag vill så måste det hända något dåligt/hemskt. Vet inte om jag tror att det är ödet att det ska gå dåligt för mej eller om jag tror det handlar om att det måste jämna ut sej: går det lite bra, måste det gå lite dåligt, mycket bra, mycket dåligt, runt, runt hela tiden. Och hur kan man påverka det som är ödesbestämt. Hur mycket jag försöker resonera bort dessa tankar så går det inte. Katastroftankar återigen. Försökte med positiva tankar om vad jag kunde göra istället för att simma och blev lite lugnare. Sedan var banorna öppna som vanligt, tack och lov. Tyvärr var ångesten på högvarv och det var skitjobbigt att simma. Tänkte på Clarks cirkel (hur normala känslor misstolkas och panikångest utlöses) och koncentrerade mej på siffran på varvet oavbrutet. Jag lyckades simma min kilometer, men helt psykiskt utmattad efteråt. Åkte tillbaka, åt lunch och såg några dokumentärer. Fortfarande var jag helt uppstressad i kroppen. Tog en promenad på 45 minuter och det hjälpte lite mot ångesten under promenadens gång. Har dock suttit som på nålar resten av kvällen. Har gjort allt jag skulle idag och känner mej stolt över det, men vilket kämpande det är! Varje sekund! Inte konstigt att man ständigt är trött, fysiskt och psykiskt, och inget är roligt eftersom allt känns som ett krav. Funderade lite på något en person sa, om att hålla i gång ständigt och göra saker hela tiden så att man inte har tid att känna någon ångest. Jag bara skrattade och sa ”om det ändå vore så väl”… Tyvärr är detta ständiga planerande och utförande av aktiviteter en del av min handlingsplan för att må bra igen. Jag hatar det, är trött på det, det är inte jag – jag har på så vis upptäckt ett mål: att kunna sitta i min ensamhet och inte göra något vettigt, så som jag tycker om att ha det, och alltid har. Att sitta och kolla på en film och fatta vad den handlar om och bara slappa utan ett uns av ångest. Ok, jag har börjat förstå att alla andra inte mår bra hela tiden och det är väl bara att acceptera, men jag vill må bra för det mesta, känna mej normal större delen av tiden och må dåligt bara som undantag, inte tvärtom som det är nu. Blir överraskad varje gång det går mer än några sekunder utan depression och ångest, vill inte ha det så. Vill inte hela tiden glömma bort hur normaltillståndet känns. Så, nu har jag fått ur mej lite av mina tankar och det känns bra att få det på pränt, blir lite ordning i kaoset på hjärnkontoret. Klockan är bara 21, men har redan tagit Theralen, jag är helt slut. Hoppas jag kan sova vad gäller ljudnivån, det är tydligen Gyllene Tider på Ullevi i kväll.

Vikt: 69,2 (-0,1 sen igår / -13,6 totalt)

Inspiration

Meditation Morgon: Counting Breaths 7 min (appen ”Stop, Breathe & Think”)

Dagens projekt:

Fredag: Fontänen/Läkare+Städa. Bara städat.

Simning (mån + ons): x

Promenad: 10.833 steg / 1h 50 minuter / 393 kcal

Mat

Frukost: Linfröolja, C-vitamin, Havregrynsgröt med mandeldryck. 300 kcal.

Lunch: Vegobullar med Mos från VegMe. 572 kcal.

Middag: Korean Noodles med Oumph från ICA. 456 kcal.

Mellanmål: 2 riskakor. 60 kcal.

Summa kcal: 1382/1335

Kolhydrater: 49/55 %

Fett: 37/25 %

Protein: 14/20 %

Förbränning: 1775/1886 = -393/-551

1930-talsfilm: Blev ingen idag

Virkning: Långa armvärmare

Språk: Walesiska lesson 22/118 (Time)

Psyket: Sömnen (9,0 h). Ångesten, stressen, oron, depressionen på högvarv under förmiddagen, men lyckades faktiskt lugna ner mej märkbart under sen eftermiddag, mestadels pga ändrat tankesätt, med bidrag av att jag uppmärksammat andningen. Känner fortfarande som en ”träningsvärk” efter ångestpåslaget. ”Träningsvärken” är som en starkare stresskänsla som ligger kvar och oroar hela kroppen – mer än vanligt – men som känns som att den tonar av. Oerhört långsamt, dock. Koncentrationen varit nere på botten, men känns ok nu.

Dagen i sammanfattning: Gick upp kl. 8. Det är fortfarande jobbigt att gå upp. 8.30 hade jag vant mej vid, så jag ska vänja mej vid kl. 8 också! Morgonrutin. Fick leverans av maten medan jag åt frukost.

Tack och lov bara en från VeggieTable denna gång. Taskigt av mej, de är goda, men har alldeles för mycket kalorier.

Sen la mobilen av! Jösses, vilken ångest och stress. Förlitar mej nåt enormt på den vad gäller mitt dagliga liv och hjälpen jag har i och med: veckoschemat dagligen här på bloggen, stegräknaren och överblicken vad gäller viktminskningen på Samsung Health-appen, scary stories på Youtube när jag ska sova, dokumentärer och filmer samt mobilspelen när jag behöver varva ner med nåt kul. Hjärnan gick på högvarv och det var ångest deluxe! Märkte dock att jag har börjat inprogrammera hjärnans arbetssätt. Samtidigt som jag började andas ytligare och stressade upp mej, så tog jag tag i saken genom att promenera till Samsung Service och på vägen försökte jag omarbeta alla katastroftankar så jag hade svar på hur jag skulle hantera de saker, som jag räknade upp att jag gör på mobilen, utan mobil. Det finns papper och penna, tv och böcker och vågen finns kvar. Jag har klarat av alla dessa saker i mängder av år utan en mobil, jag löser det! Efter att ha andats lugnt och låtit dessa tankar gå på repeat nådde jag service-stället. Jag hade inte lyckats starta om telefonen, trots att jag hade försökt på olika sätt (fan för att inte kunna plocka ut batteriet!), men de gjorde det och körde nåt diagnosprogram och MOBILEN FUNKADE! Den var frisk igen och jag traskade därifrån glad i hågen. Mobilen hade till och med räknat med mina steg medan jag gick till Samsung Service. Tog en promenad till Nordstan där jag besökte apoteket. Hade nu fått receptet på D-vitamin så jag hämtade ut det.

Tur att jag bara betalar 25 % för annars hade det gått på 180 spänn för 90 tuggtabletter. (Betolvex kostade 75 kr för 100 st, by the way). Fick bara ett uttag på båda, men jag får ta nya blodprover i september, så då förnyar läkaren det. B12 måste jag ta i ersättning livet ut, om jag förstått det hela rätt. Ja, ja, vi får se vad blodproverna säger om ett par månader. Ska bli intressant att se om jag blir stabilare i kroppen och slipper yrseln. Nu när jag börjar äta båda samtidigt vet jag inte vilken, om någon, gör nån skillnad. Simningen har, under fyra månader, inte förbättrat det hela, tyvärr.

Blev inte Fontänen idag, det tog ett bra tag innan jag hade lugnat ner mej och inte hade jag kunnat ringa heller. Tog, rätt så, lätt tag i fredags-städningen istället och det blev tvätt, dammsugning och golvtorkning. Gick sedan till Willys som sista ställe att kolla på efter linfröolja. Så resultatet blev ICA, Hemköp och Willys hade samma sort, 500 mL från Zeta.

Kostade 33,90 kr på ICA och Hemköp. Var en hel krona billigare på Willys, 32,90 kr… COOP hade en mindre flaska, 250 mL, från Biofood, tror jag, som kostade 32 kr. På Lidl, Netto och Ö&B hittade jag inte Linfröolja alls. Jag köpte en på Willys när jag ändå var där, men en krona hit eller dit spelar ingen roll. Nu kan jag hålla Omega 3 och 6 under kontroll, förhoppningsvis.

Har suttit framför teven och mobilen under resten av kvällen. Garnet räckte inte att göra klart vantarna, så jag började på ett par armvärmare istället eftersom jag hade 5 kronorsgarnet.

Vikt: 69,7 (-0,2 sen igår / -13,1 totalt)

Inspiration

Meditation Morgon: Counting Breaths 7 min (appen ”Stop, Breathe & Think”)

Meditation Kväll: Core Breathing 3 min (appen ”Stop, Breathe & Think”)

Dagens projekt:

Onsdag: Simma+Wicca

Simning (mån + ons): 1 km / 35 min / 439 kcal

Promenad: 11028 steg / 1h 30 minuter / 401 kcal

Mat

Frukost: C-vitamin, Havregrynsgröt med standardmjölk. 220 kcal.

Lunch: Tikka Masala från VegMe. 388 kcal.

Middag:1/3 portion Curry & Chili Satay Dinner av VeggieTable. 483 kcal.

Mellanmål: 3 riskakor, 80 g tomater, ett äpple. 200 kcal.

Summa kcal: 1260/1340

Kolhydrater: 69/55 % (oj…)

Fett: 18/25 %

Protein: 13/20 %

Förbränning: 1953/1891 = -693/-551

1930-talsfilm: ”Broadway to Cheyenne” (1932)

Gwen Lee (1904-1961). Dog 56 år gammal.

Rae Daggett (1905-1977). Blev 71 år.

Marceline Day igen.

Västern. Mitt betyg: 4/10. IMDb: 4.9/10.

Virkning: Virkade vantar

Språk: Walesiska lesson 21/118 (Numbers 2)

Psyket: Sömnen (9,5 h). Ångesten, stressen, oron, depressionen skitjobbigt större delen av dagen. Koncentrationen lite olika, rätt ok nu på kvällen.

Dagen i sammanfattning: Gick upp kl. 8. Morgonrutin. Åkte och simmade. Fick en konstig magvärk, precis efter simningen, som ger mej ångest. Försöker bearbeta vad det beror på, eventuellt hunger, så jag inte stressar upp mej i onödan (som jag brukar göra). Promenerade till Backaplan och köpte kattmat så jag har för hela månaden. Köpte även 4 st av det billiga 5 kronorsgarnet. Åkte tillbaka, åt lunch. Gick en sväng till ICA för att nå mina 10.000 steg och för att handla mandeldryck till havregrynsgröten. Kollat på tv och virkat. Känns väldigt bra att jag har lyckats göra allt på mitt dagliga schema idag, trots att jag inte mått på topp nån större del av dagen. Undrar hur länge jag ska behöva tvinga mej själv att göra saker jag egentligen tycker är trevligt och/eller roligt. Det är tröttsamt och tråkigt att inte finna något nöje i nåt och ännu värre att jag inte ser någon vändning. Vissa saker känns inte lika tufft alla gånger, men det är fortfarande ”plikter” och ”tvång” (vad det än gäller). Bara väntar på att känna glädje i att göra något överhuvudtaget. Enda glädjen jag känner är ett par minuter efter jag utfört en ”plikt” och jag klappar mej på axeln och känner mej duktig, men sen kommer ångesten och depressionen och jag är tillbaka i mörkret och kämpandet igen. Känns fruktlöst.