v.31 Torsdag 1 augusti 2019


Vikt: 69,3 (-0,4 sen igår / -13,5 totalt)

Inspiration

Meditation Morgon: Counting Breaths 7 min (appen ”Stop, Breathe & Think”)

Meditation Kväll: Core Breathing 3 min (appen ”Stop, Breathe & Think”)

Dagens projekt:

Torsdag: Kuratorn+Tvätta. Möte med kuratorn, men blev ingen tvätt…

Simning (mån + ons): x

Promenad: 10776 steg / 1h 40 minuter / 394 kcal

Mat

Frukost: C-vitamin, Havregrynsgröt med mandeldryck. 180 kcal.

Lunch: 1/2 portion Carusos Risoni Napolitana från VeggieTable.

Middag: 1/2 portion Carusos Risoni Napolitana från VeggieTable. 1200 kcal.

Mellanmål: 4 riskakor med tomat, ett äpple, 2 sojabullar. 450 kcal.

Summa kcal: 1703/1336

Kolhydrater: 72/55 % (blir ju bara mer och mer…)

Fett: 19/25 %

Protein: 9/20 %

Förbränning: 1836/1887 = -133/-551

1930-talsfilm: för splittrad och okoncentrerad idag.

Virkning: Virkade vantar

Språk: Walesiska lesson 22/118 (Time)

Psyket: Sömnen (9,0 h). Ångesten, stressen, oron, depressionen: kände mej rätt ok fram tills kvällen då alla intryck och samtal blev total overload. Fick ta av medicinen nu på kvällen. Koncentrationen varit skit eftersom tankarna gått bärsärkagång.

Dagen i sammanfattning: Gick upp kl. 8. Morgonrutin. Fick samtal från läkaren, som jag hade väntat på. Vi gick igenom svaren på blodproverna. Hon skulle kolla upp vilket recept på D3, som jag hade haft innan, eller så skulle jag höra av mej om jag mindes namnet. Det gjorde jag, Calcichew D3 500 mg. Lämnade den information till henne när jag ändå var på psykatrimottagni gen för att träffa kuratorn.

Hade fått recept på 100 st Betolvex för B12-bristen. Började ta det direkt. Frågade på apoteket om hur lång tid det tar innan B12 blir normalt. Han svarade att det tar minst en månad. Ska kolla blodproverna igen efter nästa läkarbesök i september.

Mådde fruktansvärt dåligt på eftermiddagen-kvällen. Blev inte bättre av att jag pratade, lite ofrivilligt, med några människor här, och körde den ”allt är bra, jag mår helt normalt”-attityden som alltid ökar ångesten när jag är ensam och även under tiden jag gör det. Vet inte varför allt blev pannkaka nu. Kan ha berott på för mycket intryck i och med kuratorn också. Fortsätter att hoppas att det är övning som gäller och att det kommer att bli bättre så länge jag utsätter mej för saker och övar. Orkade inte skriva klart igår utan la mej tidigt efter att ha tagit medicinen, som inte hjälpt. Skönt att bara sova istället och slippa känna. Hoppas på det bästa till dagen efter istället.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s