The plot thickens… 


Ok, lite för humoristisk rubrik, kanske. 

Grejen är i alla fall att nu har även L:s mamma fått besök av Länsstyrelsen. Återigen har någon anonym skickat in en anmälan, denna gång då gällande svärmors åldrande (16 år, tror jag) hund. 

Det är lite för stort sammanträffande att detta kommer nu, så snart efter besöket hos mej. 

Jag fattar inte vem som orkestrerat detta, men nu har vi börjat ifrågasätta och misstänka varandra. Vi har ju väldigt begränsad umgängeskrets, så det blir väldigt konstigt allting. 

Jag tror inte att L eller hans mor anmält mej och jag har sannerligen inte anmält henne. 

Jag vet ingenting längre, men det är en fruktansvärd känsla att känna sej så förföljd och veta att någon har fattat sånt agg för en. Jag vet inte hur jag ska hantera detta. 

Min sötnos 


Vet inte hur lång tid vi har kvar tillsammans. Nästan blivit så att jag puttar bort honom eftersom jag inte orkar ta itu med känslorna av att vara tvungen att separeras från min bäbis. Mår, i och med det, ännu sämre. 

Jag vill inte att Ippo ska dö! 

FAN, nu började jag att gråta igen. Orkar inte mer av detta. 

Sånt är livet 


Mysteriet löst angående vem som anmält till Länsstyrelsen (fick kopia på anmälan). Misstankarna befogade, alltså. 

Jag hade inte skrivit ut mina misstankar, i det tidigare inlägget alltså, vem jag trodde det var om jag inte hade starka aningar. Jag går aldrig (nästan) utanför dörren, pratar aldrig med grannar, ingen vet att jag har katt mer än L och ex. Jag fattade ju att det inte var L såklart. Behövde liksom inte vara Miss Marple för att lösa den gåtan… Nu stod alltså mejladressen, som anmälan skickats ifrån, klart och tydligt i kopian som Länsstyrelsen vidarebefordrade till mej på min begäran. 

Nu blir det avlivning och/eller bortskänkning av ett stycke tolvårig ullig bäbis. 

Jag har gråtit mycket de senaste åren, men inte så mycket som de senaste dagarna. Jag har inte 6000 kr för två besök av Länsstyrelsen plus ett besök hos veterinären. Jag orkar inte mer! 

Jag vill vara hos pappsen, Lillen och Sid. Det här livet är inte värt det längre. Finns det något kvar att ta ifrån mej? Tror fan inte det. 

Jag vill bara vara ifred! Låt mej leva mitt isolerade liv med söt-sälen, no-face, mina böcker, filmer, min tv och mobil så är jag nöjd. 

Har fått inse att livet från och med nu (eller sen 2014 egentligen) får framlevas – uthärdas – trots min extrema fettfobi, ätstörningarna, bulimin, panikångestattackerna och depressionsberg-och-dalbanan. Kommer aldrig mer att väga 54 kg eller vara nöjd med något i mitt liv. Det känns fruktansvärt att behöva acceptera ett liv som överviktig, ful kärring med hängpattar, social fobi och krossade drömmar. Har inte längre orken att försöka vända skiten åt rätt håll. 

Med L och Spippo har jag i alla fall två positiva ting som får mej att gå upp varje dag. 

Har köpt några billiga garnnystan så jag kan virka lite varje dag även om det inte gör livet värt att leva i längden. 

Att klaga på idiotiska saker på internet via bloggen är ju också lite kul. Jag menar egentligen inget illa eller att mobba någon, men det känns ”befriande” att peka ut saker som gör mej frustrerad. Detta är som oftast språkbruk och andra idiotiska saker som dyker upp. Tyvärr råkar ibland folk som är feta, köttätare eller något annat i min väg och jag öser ut mina tankar om detta. Ja, detta trots att jag själv numera är fet och hellre skriver ”mej” än ”mig”, det är knäppt, jag vet. Huvet har väl inte fattat att jag numera har BMI på 25 och inte 18 eller att jag inte alls är bäst på allt. Haha. Jag ber om ursäkt. Ska försöka tagga ner vad gäller sånt som kan uppfattas helt fel eller som mobbning (fast hoppas jag inte verkligen har mobbat någon, utan mer haft åsikter om folk som själva satt sej i rampljuset)

Ska fokusera på mina psykiska problem, hur det förhoppningsvis går mot det bättre, läkarkontakter, recensioner av spök- och fotoappar och eventuella virkalster. Om jag börjar komma i fas någon gång (känns verkligen inte alls så just nu) vill jag försöka komma igång med simningen igen och kanske gå ner några kilo i alla fall. 

Så, för att avsluta inlägget i lite bättre stämning än det började, kommer jag härda ut på ett eller annat sätt. 

Blir nu att kolla på, typ, ”deaths caught on tape” och annat dylikt på YouTube som vanligt. L är hos vän och kollar hockey, är väl hemma om ett par timmar. 

Hej och hå! 

Livet by smartphone 


262! Läskigt. Kanske 14 riktiga ej öppnade. Läskigt x2.

Ippo.  

IMDb. 

That’s it… 

Förlåt, kryptisk. Jag orkar inte skriva mer. Kollar på spökprogram nu och håller i min Spippo. L snarkar som fan i sovrummet. Haha, han kommer vakna mitt i natten 😛.

Försöker vara positiv, vill kunna sova i natt, med Ippo som vanligt. 

TV


Försöker frigöra lite från hårddisken. Jag sitter bara här och mår dåligt, kan ju kolla på andras skitliv samtidigt. 

”Skolan” var väl sisådär. 

 Blir lite spöklikt nu. Döden etc. Ippo ligger vid mej. 

Någon rörde sej i trappen. Inga spöken, Ippo 😀. 

Gos med handen. 

Ok. Programmet jag tittar på, ”Barn med sjätte sinne” (TV Fakta) är så jäkla sjukt. 

Som ni vet, gillar jag ”Ghost Adventures” och vissa andra dylika, men detta är bara sjukt. Stackars barn luras att tro att de kommunicerar med döda. Hjälp. 

(Varför står det måndag?)

Update: inspelat i måndags, såklart. Facepalm. 

Ingen sömn 


Kunde inte sova i natt. Tankarna for runt. Flera benso (som inte alls används till sömn annars) och den högsta dosen Theralen fick mej att slumra in till slut. 

Jag förstår inte att någon vill mej illa. Vem har gjort detta? Förtjänar jag att få mitt hem invaderat och fotograferat? Mitt utrymme är kränkt, min person är kränkt. Jag gråter hela tiden. 

Hade en Falcon 33 cl i kylen (kan man inte bli full på – ville ju fly från tankarna) men spydde direkt pga halsbrännan. 

Gick en promenad på en timme och grät. 

När jag kom hem hade L  kommit hem från jobbet och gått och lagt sej. Han måste gå upp kl. 4.30, så det förstår jag. 

Sitter nu och gråter. Kollar på döds- och spökvideos på YouTube och gosar med Ippo. 

Fiende? Någon hatar mej. 


Jag vet inte vad jag ska skriva. Väcktes igår av ett besök av polisen. De rusade in och frågade om jag var ensam, kollade till och med balkongen. Jag fattade ingenting. Livrädd. 

Då säger den ena (av två) polisen att de är där med representanter från länsstyrelsen. Jag fattar fortfarande ingenting. Nyvaken, rädd, förvirrad och utan linser. Detta var kl. 8, jag går tidigast upp kl. 9.

”Vi har fått en anonym anmälan på vår hemsida att du missköter din katt. Han får inte tillräckligt med mat och har aldrig ren låda.”

Jag fattar fortfarande ingenting. Jag kan inte leva utan Spippo. Ger honom mat hela tiden (jag är ju alltid hemma). Älskar honom. 

De gick runt och fotade lägenheten och Spippos platser (låda, matplats, klätterställning). 

Lådan var inte rengjord den morgonen, så klart, jag hade ju inte ens gått upp. Gör rent en gång om dan.

De tyckte han var för smal. Han har alltid sett ut så (trodde de inte på). Väger honom var tredje månad typ. Han har inte gått ner. Då hade jag givetvis gått till veterinären. Jag jobbar ju med detta FÖR I HELVETE!

Så trots att allt var ok, så ska de återkomma om tre veckor för att kolla lådan och att jag har bokat tid för seniorkoll hos veterinären. Hade ju självklart gjort det om jag märkt skillnad i ätande och drickande. Jag vet ju. 

Vem fan vill mej så här illa? Ta ifrån mej mitt barn? Terrorisera mej med polisbesök? Vem hatar mej så mycket? Hur kan man sparka på någon som redan ligger ner?  Jag är ju snäll. Jag vill ingen illa. Snälla kom fram. Vad får du ut från att göra mej mer illa? Jag lever redan på botten, räcker inte det?! Klarar inte mycket mer nu 😢. 

Jag har mina aningar. Kan man mordhota någon (mej) med kniv så kan man göra detta. Det jag inte förstår är varför. Varför? Vad har jag gjort? Existerat? (Jag kan fixa det om du vill.) 

Den människa som gjort detta är satan själv! 

Utan Ippo så hade jag inte levt. 

Fy fan för dej som har gjort så här! 

FF! 😃


L har åkt med polare på camping tills på söndag. 

Köpt några bärs och chips. Blir väl film, P3 dokumentärer, gos med Spippo och virkning. 

Kul med nya chips, som jag hittade på Coop, som dessutom är finräfflade (min favorit). 

Update: Båda chips-sorterna var väldigt goda. Den ljusblå påsen var iofs snäppet bättre, lite syrlig,starkare och mer distinkt smak.