Pga slut på tiden med ersättning från försäkringskassan blev jag (24 nov) kallad till möte på Arbetsförmedlingen med representant från FK och AF. Ny representant från FK som verkade trevlig och väldigt mysig, kompetent kvinna från AF.

Nu gäller s.k. Arbetslivsintroduktion i tre månader (29 november – 28 februari), då jag kommer få motsvarande min a-kassa (nu kallat aktivitetsstöd) istället för sjukpenningen.

Utan a-kassa hade detta inneburit 223 kr/dag före skatt, men jag tror att beloppet för mej inte kommer skilja sej mycket = 80 % av lönen.

Fattar dock inte riktigt vitsen med det hela. Låter bra på papperet, men i praktiken är hela begreppet ”Arbetslivsintroduktion” nåt byråkratiskt flum (låter lite som en oxymoron, men det är vad det är).

När mötet nästan var över, där papper skrivits på, läkarintyg och inkomst diskuterats och ny tid i februari bokats in, satt jag fortfarande som ett frågetecken. Frågade givetvis: ”Men vad innebär detta, vad händer under dessa tre månader?” Svaret jag fick var typ: Ja, detta är lite flummigt (hon sa faktiskt flummigt). Det betyder att du under denna tid ska begrunda din framtid. Vi ska tillsammans göra en plan och se om vi kan hjälpa dej vidare tillbaka till arbetslivet. Jaha, tänkte jag, vad fan betyder det? Hon från FK som var med föreslog att jag skulle försöka besöka mitt jobb åtminstone en gång under dessa tre månader. Faktiskt riktigt bra förslag, men fruktansvärt jobbigt. Fick ångest bara hon sa det.
Iallafall, fick förklarat att denna ”plan” alltså kan vara enbart detta – att en gång besöka jobbet. Fick lite andra exempel, typ promenader varje dag, börja träna eller ”ingenting”. Ok… ”Planen” ska hon från AF och jag göra ihop på ett möte innan jul.

Fick sedan ett brev ett par dagar efter:

Notera ”om du vill göra något”.

Seriöst, hur har detta blivit en form av hjälp? Givetvis bättre än att berövas sin ersättning och kastas tillbaka till arbetslivet utan någon form av bedömning, men hela grejen är fanimej jävligt underlig. Hur gick beslutsprocessen till angående detta? Jösses, politiker…

Ok, alltså, ny tid den 14 december. Fick ett formulär att fylla i tills dess.

4 sidor… Hatar sånt, men får väl fylla i det innan måndag då.

Jag känner mej ju nu tvungen att ha ”besöka jobbet” som plan. Vågar inget annat. Och måste ju. Tack och lov, sa faktiskt den mysiga AF-kvinnan, precis när jag skulle säga hej då och gå, att hon kan följa med mej till jobbet om jag skulle vilja. Där föll en liten, liten sten ändå.

Japp, så ser det personliga ut just nu.