Tvätt-tisdag 


Vaknade kl. 9 (ja, hade ställt klockan). 

Vikten var nu 78.3 kg – alltså plus 0.7 kg sen igår. Jag fattar ingenting! Snacka om att bli bedrövad. Kände innan jag ställde mej på vågen att det skulle bli plus och inte minus. Känner min kropp, men förstår inte längre hur den fungerar. Det är som om den bytt språk.

Ja, ja, får fan kämpa på. Kan fan inte se ut som en gravid 60-årig kärring!

Drack lite kaffe (försiktigt, kan utlösa panikångest, konstigt nog). 

L kom hem, dags för tvättstugan (11-15).

Gjorde en sallad med bönor (116 kcal). L lagade potatisgratäng. 

Efter tvätten åkte L iväg för att kolla fotboll, jag gick samtidigt för att ta en promenad. 

Skippade rundan på längs Svarte Mosse och följde bara Pokéstopen, tog då exakt en timme (3.3 km, 192 kcal). 

Hade inga pokébollar när jag gick. Samlade 27 st, tog 16 Pokémon och har fyra bollar kvar. 

Nu hemma, tog en portion sallad till. Jag och Ippo kollar youtube-klipp om spöken. 

Kläckt:

Ny läkare 


Tid idag kl. 9 på lergöksgatan (Västra Frölunda) där jag har gått ett tag nu. 

Blev omorganisation i våras. Det skulle bli nya team. De har haft team innan där ens fall diskuteras, men det var tydligen behov av en rockad.

Nu tillhör jag det s.k. affektiva teamet. I det ingår den arbetsterapeut (som jag ska träffa den 11 augusti) och den nya läkaren som jag träffade idag. Det finns även andra yrkeskategorier knutna till teamet, t.ex. psykolog, kurator m.m. 

Kom till lergöksgatan kl. 8.40. Tyvärr blir det alltid för tidigt med buss 20, men orka spårvagn. 

Hittade Pokéstop på vägen, så alltid nåt.

Kom in, tog faktura. Fick nummer så jag kan få kvitto (aldrig tagit faktura innan), till högkostnadsskyddet. 

Väntade. 

Kl. 9 prick. En snubbe svajade förbi. Han såg svensk ut och lät svensk (faktiskt lite Ernst, nu när jag tänker efter) när han pratade med en som stod i kön. Min nya läkare har ett namn som låter typ arabiskt eller kanske något medelhavsland. (Jag är dålig på sånt.)

Sen var det ändå han som ropade upp mej någon minut senare. 

Jag uppfattade honom som väldigt trevlig och kompetent, hur man nu kan göra den bedömning på tio minuter. Ja, hela mötet tog bara tio minuter… 

Han matade frågor. Relevanta frågor, right to the point. Kort och koncist. Lite för lite tid att ta in mina svar, kändes det som tyvärr. 

Vi bestämde att jag ska fortsätta på den medicin och dos jag har nu, eftersom det är så nytt, och avvakta effekt. 

Sen skrev han ner att jag sökt boendestöd och tyckte att jag egentligen inte skulle ha höjt voxra innan jag lyckats finna rutiner och saker att kanalisera den (förmodade) ökade energin på. Med det menade han också de ”uppgifter” arbetsterapeuten (som jag, som sagt, ännu inte träffat) kommer att ge. 

Ja, ja, så är det nu i alla fall och jag vill se hur jag blir på de mediciner jag har nu. 

Fick förlängt läkarintyg tills sista september och han sa att jag kommer få en ny tid till honom i slutet av september/början av oktober. 

Det jag avvaktar nu är alltså ett nytt avstämningsmöte med försäkringskassan (plus arbetsgivare?) och det borde ske i slutet av augusti, kanske september. Vi får se. 

Jag har så mycket känslor och tankar angående en återgång till jobbet. Det är för mycket för att sätta på pränt. Jag får ta en dag i taget nu och se hur den nya doseringen och min (å så lilla) ansträngning till träning tar sej. 

Ok, over and out. 

PS. Blir en bärs på torget med älskling och sen sova tidigt (allt tar fan på krafterna eftersom energinivån är lika med noll). Kan även fixa lite pokéballs (hehe). 

Juldag


image

Morgonpromenad för att köpa cigg.

image

Vid vår hållplats. På väg till Frölunda för släktmiddag.

image

Vid Ivarsbergsmotet.

image

Frölunda.

image

Fästmannen med Ossi.

image

Fick julklappar med oss hem. Kul!

image

Mina julklappar. Helnöjd!

image

Till och med Spippo fick julklapp.

image

Han blev mycket gladare, än vad han ser ut på den här bilden. Haha.

image

Namnam…

image

Namnamnam!
image

Kvällsnöje.

image
Blev lite 80-talsnostalgi senare. Ovan Anki Bagger. Jösses, frissan asså! Högsta modet, ffs.
image
image
The Pinks.

Apropå tidigare inlägg om Per Herrey, så var jag faktiskt också lite småförtjust i sångaren i The Pinks. Trodde mej minnas att han hette Robert och fick det bekräftat på Wikipedia.

Herreys- och The Pinks-minnena är, förövrigt, från samma år, d.v.s 1984. (Jag var 9 år, Robert Andersson var 10 och Per Herrey 26.)