Vikt / BMI

72,9 (-6,8 sen 6/7) / BMI: 23,8. Suck, det känns som att jag kämpar i motvind nu. Det är så jävla lätt att bara ge upp, men jag ska vara stark. Jag vill verkligen väga 59 kg igen, det här är inte jag, så som jag ser ut nu… (dessutom vill jag kunna ha på mej andra kläder än mysbyxor)

Dagen

Jag känner att jag kanske var lite för ärlig med allt jag skrev igår och det leder säkerligen inte till att saker blir bättre, men jag behövde verkligen skriva av mej. Jag hoppas verkligen fortfarande att han hör av sej eftersom jag saknar honom. Jag fick ju känslor som inte bara går att stänga av. Vill ha ett vettigt avslut om det är så det är, inget ghostande. Jag mår dåligt idag också (av flera anledningar) – ångest och känner mej så jävla fet, ful, äcklig och ointressant. Jag var verkligen inte stark nog att klara av ett avslag och jag är extremt hård mot mej själv att jag lät detta hända mej när jag inte var redo!

Idag har jag simmat och varit på långpromenad runt Svarte Mosse, vilket hjälpt lite mot ångesten, och sitter nu bara hemma och glor in i väggen. Jag ska försöka kolla på Youtube lite för att avleda uppmärksamheten från negativa tankar, men i övrigt har jag inga andra planer. Nya videos från That Chapter, This is Monsters och Explore With Us tacksamt nog. Känner inte ens för att virka, tråkigt nog, men jag kan kanske göra ett försök. Jag måste försöka att hålla kvar vid mina rutiner och det jag mår bra av för att inte halka ner i meningslösheten igen.

Råkade på den här videon via Reddit och, det är helt sanslöst, men musiken lindrade min ångest något enormt! Skumt, men bra.

Fan, Dead Can Dance använder också en hurdy gurdy! (jösses vad längesen jag lyssnade på dom) Skitbra, det är något med det här instrumentet som lugnar ner mej på ett underligt sätt. Kul att ha upptäckt det!

Haha, Reddit hade givetvis en subreddit bara för det här hurdy gurdy.

Här är en artist till: (haha, nu slutar jag, men rekommenderar alltihop)

Fontänhuset hörde av sej idag. Jag orkade verkligen inte svara, så dom messade mej. Dom undrade om jag fortfarande vill stå kvar på tavlan och vill ha reach-out. Jag får svara på det. Jag pratade med rehabkoordinatorn om hur jag kände inför arbetsträning och jag tycker det är mycket bättre att jag försöker återgå till mitt riktiga yrke. Fontänen kan vara bra om jag vill öva på det sociala, men just nu känns det som att jag kan lika väl försöka göra det på en ‘riktig’ arbetsplats.

Rehabkoordinatorn skulle prata med jobbet i måndags och jag ska prata med dom imorgon, så vi får se vad som händer härnäst. Jag inser ju själv att jag måste återgå till arbete för såhär kan jag inte ha det.

Nu blir det att plocka ögonbrynen och fixa naglarna eftersom det är onsdag… haha… (jag sa ju att jag håller mina rutiner). Att sitta rakt upp och ner och vänta på att naglarna ska torka och bara lyssna är en bra mindfulnessövning, btw.

Kl. 16.45 (typ) hörde han av sej! Glad igen nu! Jag kanske inte är så motbjudande som jag tror (here’s hoping). Jag känner mej dum för att mina känslor hänger på en annan människa, men jag tror, fan, att jag är kär, så då det kanske inte så konstigt?

Daglig aktivitet 80 min: ✔️ (120 min)

Dagens KBT

Eftersom jag har haft problem med att ta itu med meditation på sistone, så tog jag fram ett annat papper inom KBT:n att använda mej av (åtminstone idag):

Livsregel: Om jag är smal så kommer jag vara lycklig och må bra. Jag tror faktiskt helhjärtat på den här livsregeln och jag vet hur ”ätstört” det är. Jag tror aldrig att jag kommer att bli helt ”frisk” från ätstörningen, jag måste dock lära mej leva med den på ett hälsosamt sätt. Jag kan inte vräka i mej mat och gå upp 20 kg varje gång det sker någon förändring där jag känner att jag inte har kontroll, och sen vara tvungen att banta igen. Jag är i alla fall glad över att jag inte längre lider av varken bulimi och anorexi, men det har övergått i ‘binge eating disorder’, som är precis lika jobbigt. Jag vet inte hur jag ska vända livsregeln, men jag bör försöka inse att jag faktiskt får unna mej onyttiga saker nån gång då och då och att jag inte kommer leva ett perfekt liv bara för att jag är smal. Hetsätningen är den fälla jag alltid faller i när saker inte går som jag har tänkt och jag får försöka minimera det. Om jag hetsäter någon gång då och då för att lindra ångesten, så behöver det inte betyda att jag kommer att fortsätta och gå upp jättemycket i vikt. Jag måste vara snällare mot mej själv.