Fredag 3 december 2021: vänskap och stod upp för mej själv


Vikt / BMI

68,5 (-0,9 sen 1/12) / BMI: 22,4.

Kcal ätit / förbrända igår: 2015 / 2269 = -0,3 kg (trots öl igår, thumbs up!)

Daglig aktivitet 90 min: ◼️

Dagen

Vaknade först kl. 11.30. Inte bakis (fast det är jag aldrig), men jag tänkte att idag ska jag fan unna mej lite mat och det blev ett paket nudlar). M@s hörde av sej och sa att han kan ta med en skruvnyckel och komma ner och fixa mitt köksbord (som har legat nedmonterat sen inflytt för ett år sen). Jag sa ok för det där bordet har varit en eye sore länge nog nu.

Fortfarande poor health psykiskt, enligt Moodpath.

Måste till apoteket idag. Har nu frikort och måste hämta ut allt som går, så fort det går. Idag kan jag hämta ut mina vitaminer (D och B12) och dom är inte billiga annars.

Meditation: ✔️

Fancy (och även Eru&) ringde och undrade om jag är kär i M@s. Satan, kär?! I honom?! No more! (han är ens inte min typ whatsoever, och varför kan en kvinna inte vara vän med en karl utan bakomliggande orsaker?!).

Men, apropå känslor, så är jag är glad att jag faktiskt inte känner mej kär i Rhith längre (skulle dock bli glad av att träffa honom). Jag har inte hört av honom på över en vecka och seriöst så struntar jag i det (tycker, å andra sidan, att det är elakt att inte, åtminstone, skriva ett avslut via sms). Det är väldigt skönt att slippa tänka på honom hela tiden och det är lättare att t.ex. simma när jag kan släppa tankarna på detta.

Jag har hela tiden sagt att jag inte vill beblanda mej med karlar nåt mer (speciellt efter hur jag blev behandlad av exet), så jag har bara egentligen nu bara fått bekräftat att jag jag enbart ska ta hand om mej själv (och kisse!) Jag vill vara min egen ö! Det är väl ok, eller hur?

L (dvs exet) ringde och skulle hem till Gbg över nästa vecka. Jag är oerhört glad över att jag kunde stå upp för mej själv och säga ”jag vill inte att du sover här ens en natt”. Han hade, övertygad, sagt till TK att han skulle få sova hos mej på måndag och jag är så jävla stolt över mej själv att jag inte bara nickade och ställde upp, som jag alltid gör! Det går framåt med psyket och därmed självförtroendet! Problemet är att han är den han är och jag känner en sån familjäritet när jag pratar med honom – hur jävla kasst han än behandlade mej, så är (och förblir) han ändå den person jag blev en gång blev kär i. Gaaargh. Jag slipper att tänka på det nåt mer nu, thank the goddess.

Apropos nada: fortfarande (efter kanske) tjugo år tycker jag att det här är den bästa slutscenen ever (och sen kan man undra varför mitt smeknamn är just ”slutscen” haha…)

🎯: Har lyckats umgås med en människa – en hel dag (kan nog kalla honom vän nu) och det känns helt mysko PLUS att jag stod upp för mej själv och sa ifrån till exets framtida endagsinhabitering hos mej.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s