Min soc föreslog i våras, efter att aktivitetshuset inte lett till så mycket, att hon skulle kontakta arbetslivscentrum för att dom skulle kunna hjälpa mej med arbetsrehabilitering. Dom jobbar enligt något som kallas IPS (Individual Placement and Support) som ”hjälper individer till ett avlönat arbete baserat på individens egna val och preferenser”.

Vi hade då ett möte soc, rehabkoordinatorn, arbetsspecialisten och jag. Det kändes helt ok för mej att se vad detta kan leda till/hjälpa mej med så jag tackade ja. Det var väntetid och dom skulle höra av sej v. 35.

Arbetsspecialisten, som blir min handläggare typ, ringde i fredags och vi bokade en tid till igår kl. 10. Dom sitter på socialkontoret fast på Hisingsbacka, så jag fick ta fram Google maps, vara ute i god tid och leta mej fram. Det gick bra, tack och lov.

Hon (kommer att kalla henne Cael) var väldigt trevlig och lätt att prata med. Vi hade ett bra möte där hon informerade mej lite inledande om hur och vad dom kan hjälpa mej med. Det kändes, tack och lov, att allt kommer att gå långsamt och i den lugna takt som är bäst för mej.

Vi började med att jag fick tre papper att fylla i under den kommande tiden. Det var ett där jag ger mitt samtycke till att dom kontaktar mitt närmaste nätverk och eventuella myndigheter (psykiatrin och HR, med andra ord), en arbetsplan och en handlingsplan. Arbetsplanen var en hel bibba med papper som handlar om allt från arbetsmål, ekonomi, mina diagnoser och medicinsk information till arbetsrelaterade färdigheter/förmågor och vilket stöd jag behöver från arbetsspecialisten. Handlingsplanen var bara ett papper där jag vid varje möte skriver i en aktivitet som ska göras, vem som ska göra den och uppföljningsdatum.

Vi ska ses en gång i veckan till att börja med så nästa möte är på tisdag. Det kändes inte som en jobbig början och jag fick lova att säga till om det går för fort fram.

Vi kom även fram till att det vi ska ta itu med närmast är att ha ett möte med jobbet och se vad dom säger om hur dom ställer sej till att hjälpa mej med arbetsrehabiliteringen. Är deras inställning fortfarande en vecka 25 %, en vecka 50 %, en vecka 75 % och sedan ska jag vara redo för att jobba normalt, så kommer planen bli att jag får arbetspröva nån annanstans först, men det får bli en plan längre fram då.

Jag orkade inte titta på papperen när jag kom hem efter mötet utan jag var helt överväldigad. Jag blev helt utmattad av att ha behövt lyssna och vara öppen, trevlig och intresserad i en hel timme och orkade bara berätta lite kortfattat för Rhith vad som sagts.

Jag hade tyvärr råkat dubbelboka mej idag för jag skulle egentligen ha haft telefonmöte med HR samma tid, men jag messade henne dagen innan, så vi bestämde oss för att höras kl. 13 istället. Vi pratade kanske en kvart och jag berättade lite om mötet angående IPS, men att det var så nytt nu, så jag kunde inte säga riktigt hur det kommer att gå till. Sa också att tanken är att Cael kommer att höra av sej och boka ett möte ihop med henne längre fram. Då berättade hon att hon har sagt upp sej och slutar den 28 september. Dom har precis börjat leta efter en ersättare, så det kommer att dröja innan den personen som anställs kommer att ta över och höra av sej till mej. Det sätter lite käppar i hjulet vad gäller att få till ett möte snart, men det är inte mycket att göra nåt åt. Jag vet inte om jobbet ens vill att jag kontaktar chefen direkt, så jag får ta detta med Cael på tisdag och se vad hon tänker. Vi bokade in ett sista telefonmöte 21/9 för att stämma av lite.

Efter allt detta kände jag mej uppstressad eftersom det känns som att detta kommer att bli jobbigt och jag var helt psykiskt utmattad. Jag tog en benso och gick och la mej. Sov i tre timmar. Jag har inte tagit en tupplur på evigheter, men det var behövligt nu kände jag.

Skrev in min tupplur i sömndagboken i alla fall, vilket dom vill veta. Jag ska, apropå det, ha ett sista videosamtal med sjuksköterskan imorgon kl. 14. Jag skulle ha fått sista modulen (nummer åtta) i fredags eller måndags och ha påbörjat den avslutande delen innan vårt samtal, men senast jag kollade idag, så har hon inte lagt upp den. Jag får ta det med henne imorgon.

Efter tuppluren gick jag och la mej igen vid elva-tiden och hade inga problem att somna igen. Vaknade dock redan kl. 7 imorse och var uppe ett tag. Försökte sen sova ett par timmar till.

Idag har fyllt i pyttelite i arbetsplanen, målat naglarna (mörkblått) och varit och handlat. Köpte några folköl och vi har ätit lite korv och suttit på balkongen. Jag har mest spelat på mobilen (nytt kapitel på June’s Journey!) och Rhith har jobbat och kollat på hockey (som blev avbruten av att drottning Elizabeth har gått bort…).

Jag fick förresten slänga min music beanie idag (mina sovhörlurar alltså). Dom hade bara laddats upp till 50 % igår och går inte längre att ladda. Tydligen skulle man verkligen inte ladda dom mer än två timmar åt gången och jag har oftast låtit dom ligga på laddning hela dagen, så det är nog mitt fel att dom inte höll längre. Betalade bara 119 spänn för dom i och för sej, men det är tråkigt. Jag har haft jättestor nytta av dom. Får köra med vanliga hörlurar i ett öra tillsvidare, tills jag kan köpa ett par nya av lite bättre kvalitet. Jag kan verkligen inte somna utan mina true scary stories!

Känns bra nu att jag har fått ner allt detta på pränt, så jag har fått lite ordning och reda i huvudet angående allt som pågår just nu. Nu ska jag fortsätta att halvlyssna på partiledardebatten (har bestämt mej på vad jag ska rösta på, förresten, och tänkte förtidsrösta imorgon) och spela lite June’s Journey innan det är dags att nanna.

PS. Idag är det Star Trek Day!