”Ultrarapid” 


Satt och läste en text mellan YouTube-klippen och råkade på ordet ”ultrarapid”, vilket man gör emellanåt. 

Jag har aldrig lyckats memorera om ordet betyder ”snabb” eller ”långsam”. Minns att ämnet kom upp på någon av språk-lektionerna i gymnasiet. Jag gick alltså ”humanistisk linje” där språket alltid stod i fokus. Om jag har velat påpeka något, som går väldigt långsamt, har jag alltid använt ordet ”slowmotion” för säkerhets skull. 

Kommer aldrig sluta intressera mej för språk, det är mitt största intresse efter att ha läst Engelska, Tyska, Franska, Italienska och Latin. Känner att oavsett jobb så bör man skämmas om man är slarvig med stavning, kommatering, syftningsfel, särskrivningar m.m. eftersom det visar på ett ointresse att göra sej förstådd. Som chef (eller på en högre position, där mycket mejl och skriftlig kommunikation ingår) borde man verkligen skämmas om man inte har vett att kunna uttrycka sej ordentligt på sitt eget språk. (Grundläggande datakunskap borde också ingå). Sådant skulle bedömas vid anställningsintervju. Fast när en med lägre kunskap inom dessa ämnen ska anställa en annan så går det väl som det gör – en nedåtgående spiral, där folk som kan fjäska eller ”suck up” blir chefer helt enkelt. 

Folk med naturvetenskaplig och teknisk utbildning tycks väldigt dåliga på språk, enligt mina erfarenheter, och de har fan inte vett att skämmas. (Läs böcker, för tusan, ni är pinsamma!) Stämmer det att folk med sinne för matte och dylikt har svårt för språk, och tvärtom? Känns ibland så, fast mest känns de som slarviga nollor. 

Ja, men så tillbaka till ämnet. Var tvungen att, än en gång, kolla upp hur ordet ”ultrarapid” används enligt SAOL. Kom in på synonymer.se, som jag brukar använda när jag ”fuskar” i korsord. Där stod:

Ok, det betyder både ”snabbt” och ”långsamt”. Tycker själv att det borde betyda ”snabb”: ”ultra” =  ”över” och ”rapid” = ”snabb”. 

Väldigt underliga exempel: ”gick i ultrarapid upp från stolen”…? 

Hittade följande beskrivning, som var bra:

Min slutsats: ordet verkar betyda ”snabb”, men har fått en annan betydelse p.g.a. film. Jag kommer fortsätta att använda ”slowmotion” för ”långsam” och förmodligen inte använda ”ultrarapid” överhuvudtaget, eftersom det är så lätt att misstolka. 

Ska kolla vad min svenska ordbok säger, om en stund. 

Frustration över mänskligheten (svenskar i synnerhet) och okunskap vad gäller vårt modersmål


Rambling:

Apropå min tro att folk egentligen är smarta (vilket jag hela tiden överbevisas om att de inte är), finns det några saker som stör mej extremt mycket. En av dessa saker är folks  problem med vårt svenska modersmål.

För 17, ni har alla gått upp till Svenska B (om ni inte hoppade av, eller struntade helt i, gymnasiet, men det grundläggande har ni ändå fått med er).

Vi har alla lärt oss samma regler vad gäller stavning och grammatik.

Varför tycker nu, i och med internet, huvuddelen av er alla internetkommentatorer och bloggare, att korrekt språkbruk inte längre är viktig kunskap att använda sej av?

Är det ”haha, fuck you, svenskalärare, you’re not the boss of me anymore! Nu ska jag särskriva, göra syftningsfel, stava fel och strunta i kommateringar och grammatik så mycket jag bara kan!! Haha, up yours!”?

Eller?

Varför har ni ingen respekt för vårt svenska språk? Var är er stolthet? Det handlar om hur ni uppfattas och hur ni gör er förstådda. Är det inte viktigt för er?

Är ditt inlägg på nåt kommentarsfält så jävla viktigt att det måste publiceras NU, att det inte hinns korrekturläsas och därmed dra ihop mobilens, eller dina egna idiotiska, särskrivningar eller ändra autocorrects? Det tar max några extra sekunder.

Vill ni framstå som obildade analfabeter? Tydligen verkar ni vilja det, för det blir bara värre och värre.

Mest chockad blir jag när 50-plussare, som jag hade trott fick en mer gedigen utbildning än min generation och nutidens ungjävlar, särskriver, stavar helt galet, skriver fem meningar utan någon punkt eller komma och sen avslutar sitt inlägg med tretton utropstecken. Hilfe! Skärp er för fan!

Nä, fr.o.m. nu måste jag lära mej att skita i folks brist på intelligens och utbildning. Jag har nog med min egen skit. Däremot kommer jag inte sluta att lägga upp idioti som jag hittar på nätet. Detta enbart för att det är så jävla tragikomiskt.

Ex. på de äldres missbruk (och oförstående) vad gäller internet, svenskt språkbruk och vikten av att vara tydlig när man väljer att uttrycka sin åsikt. Tyvärr har de (oftast) inte heller insett att de så lätt blir till åtlöje och att deras misstag aldrig kan raderas.
image
image

Språkfascism


Ok, jag utsätter mej för detta frivillig (ABs ”journalister”, alltså), men, vad fan, nåt måste jag blogga om…

image

Seriöst: ”decennie”?! Var, när, skulle detta ord ha existerat och därmed letat sej in i denna ”journalists” medvetande?

Den skyldiga:

image

Som ”tjej med MVG i svenska” (haha, skrattar på mej åt min självironi), måste jag påpeka att det heter ”decennium” i singularis. Finns det ingen respekt för vårt språk längre?!

Aftonbladet


image

Detta får bli min sista Aftonbladetartikelreferens.

För det första:

Journalist – vad betyder detta yrke, mer än ”jag får synas i media”?

Det här med att kunna det svenska språket, d.v.s. meningsbyggnad, stavning, kommatering etc. verkar i alla fall vara överkurs.

Hur får folk anställning på, t.ex. Aftonbladet? Behöver de inte, på något sätt, visa att de behärskar vårt skriftliga språk och/eller har lärt sej hur man brukar det?

Om du blir satt på (eller hur det nu funkar), att skriva t.ex. recensioner, inser man då inte att man ska ta reda på hur man skriver en recension på bästa sätt? Eller är det, typ: ”FU, högstadie svenska lärare, du ba jiddra om detaljer, stava rätt, skriva ihop ord o källor o regler o annat blaj. Nu jävla jobbar ja som journalist vettu, skiter la i dina jävla regler! Nu rular jag, sörru! Wohooo, anarki o bärsärkagång på svenska språket!”

Ok, nog om detta, men journalistyrket har ingen cred hos mej. Jupp, jag kan också vanvårda språket, men så skriver inte jag för en nationell tidning heller. Jag försöker alltid skriva så korrekt jag bara kan, jag är stolt att kunna använda mitt modersmål på rätt sätt. Men, fan, sen älskar även jag slang, engelska uttryck, talspråk, svordomar, sms-förkortningar och annan ”språkförbistring”. Bara man vet när det hör hemma, that’s my point!

För det andra (d.v.s. poängen med mina ramblings):

Skitartikeln ovan var bara droppen, den tillsammans med en recension, och efterföljande chatt, angående One Directions spelning i Stockholm. Kräääk.

Alltså, seriöst, vad vill idioten, i artikeln ovan, säga egentligen? Kanske jag är korkad, han verkar ha försökt göra någon form av ”betraktelse över vår samtid”, eller? Bra start, i sådana fall, men sen irrade stackaren bort sej i synonymordboken och ”lexikon över kvasiintellektuella fraser”. Ge upp, snälla.

Slutligen:

Aftonbladet-appen är, i alla fall, avinstallerad, fick bara nog, som sagt.

Fan, jag gick från 5 koppar kaffe om dan i femton år, till ingen, över en natt, ska väl, för tusen kunna lyckas avgifta mej från Aftonbladet!

Funderingar kring recensioner och Agatha Christie


Min far gick bort i april 2012 och jag ärvde 450 stycken Agatha Christieböcker. Hon skrev 76 böcker, så det var givetvis en hel del dubbletter, trippletter (osäker på stavningen här) etc. Jag behöll en komplett samling för mej själv och auktionerade ut resten (har fortfarande en hel del kvar). Därmed var jag i alla fall tvungen att börja läsa alla Christie-böckerna från början. Är nu på bok nr. 10 ”Murder at the Vicarage”.

Christie har aldrig ingått i någon svenskautbildning, tyvärr, men trots det är hon allmänbildning. ”Det var butlern som gjorde det”, är en klyscha som alla har hört. (Den härstammar dock inte från Christie – ingen butler utförde någonsin något mord i någon av hennes böcker.) Har man, trots allt missat Christie i boksammanhang, så har man förmodligen ändå zappat förbi de otaliga filmatiseringarna som har gjorts. ”Poirot” har gått i omgångar på TV3 och TV6, ”Miss Marple” gick på SVT för ett antal år sedan och diverse filmer (med framförallt Peter Ustinov som Poirot) repriseras med jämna mellanrum.

Jag skulle ha kunnat skriva recensioner för de tidigare nio böckerna, men jag är ingen recensionsmänniska. Jag är en sån som röstar på böcker på Boktipset (1-5) och filmer på  ImdB (1-10) och sen är det bra med det. När jag läste svenska älskade jag att skriva recensioner, och var faktiskt bra på det. Har dock inte gjort det sedan jag var 20 år, så det är svårt att gräva upp de gamla kunskaperna igen.

Efter en dust med en människa här på WordPress, tänkte jag dock att jag skulle göra slag i saken och verkligen skriva en recension.

Kontentan av detta svammel: en recension av ”Murder at the Vicarage” av Agatha Christie, kommer så fort jag har läst klart den (20 sidor kvar). :*

Jag läste min första Christie (”Tio Små Negerpojkar”) för många år sen, jag var kanske tio-elva år. Min far var ett stort Christie-fan och han gav mej boken, att läsa på ett sommarlov. Jag tyckte om den, en spännande historia hela vägen igenom och en oväntad twist – kan inte ge dålig kritik till den (fast detta är ingen recension av den boken). Tyvärr fick jag ingen mersmak av Christie vid denna ålder (Kitty-böckerna klingade högre).

Runt 1987 (när jag var 12 år) gick serien ”Miss Marple” på SVT och jag älskade den. Missade inte ett avsnitt och önskade att jag var Miss Marple, trots att hon var en gammal tant… Trots detta blev det aldrig av att jag läste någon mer Agatha Christie-bok på länge.

Vid ett senare tillfälle (runt 16 års-åldern) befann jag mej utan några andra böcker än ”Döden på Nilen”. Slukade den på ett par-tre dagar under några trista sommarlovsdagar.  Hercule Poirot föll mej tyvärr inte i smaken alls (tyckte mest han var en jobbig typ med sitt äggformade huvud och besserwisser-attityd), men jag tyckte om Christies sätt att skriva på.

Jag tycker om att läsa på engelska och klyschan är ju ”ska du lära dej läsa på engelska, så ska du börja med Agatha Christie”. Jag har läst massor av böcker på engelska, jag är humanist och språkintresserad (varför skulle jag inte läsa böcker på engelska?) Började inte med Christie, utan med en av mina ”guilty pleasures”, nämligen Victoria Holt. Fy skäms på mej, som ska vara helt litterär och high and mighty… Första boken jag läste på engelska var ”King of the Castle” av Victoria Holt och jag var 14 år gammal. Jag låg i min 1.20 m-säng med vit himmelssäng (som mamsen valt ut till mej) och med mina Michael Jackson-posters, som täckte hela väggarna, omfamnande mej. Jag var så trygg då… Usch, varför är jag snart 38 år?! What happened?!

Bla, bla,bla… Hahah, försöker skriva om litteratur, men svävar ut, as usual. Hade den tendensen på både svenska- och engelskalektionerna, när vi skulle skriva uppsatser, men lyckades oftast ”tie the ends together” slutligen, och fick bra betyg i båda ämnena.

Något jag tycker är synd är att jag inte fick behålla en recension jag skrev om Franz Kafkas ”Slottet”. Jag kommer ihåg hur jag älskade boken från första sidan, men sedan fallerade historien helt. Som läsare blev man helt utelämnad, utan sympati för någon karaktär (speciellt inte för huvudpersonen, som bar sej helt idiotiskt åt, genom hela boken) eller ens historien, som sådan. Värst var ju, så klart, att Kafka behagde dö, och inte skriva färdigt bokfan! Vem i *** tyckte det var en bra idé, att ge ut en bok, som inte har ett slut? Bäst, som jag satt där och hatade huvudpersonen och hans idiotiska drag och idéer, så avslutas boken – UTAN SLUT! Fuck you, jävla Kafka! Förlåt, men jag förstår varför du ville, att allt du hade skrivit, skulle förstöras. Inte för att du inte var en bra författare (för det var du. tyckte mycket om ”Processen”), men nu kommer folk hata dej för att vi tvingas läsa din ”djupa skit” och diskutera varför Samsa blev en skalbagge osv.

I alla fall, 1999 (under mina studier på KomVux) så skrev jag en asschysst recension av ”Slottet”, där jag dissade hela boken och Kafka och fick MVG! Hahaha! Hade så gärna velat ha den recensionen nu och se vad det var jag skrev…

Ok, varför pluggade jag svenska på KomVux, undrar då Bim eller ni andra haters? 😛

Nytt inlägg om det (och den omtalade recensionen) kommer…. ==>