Ett bevis på slöheten hos dagens journalister


image

image

Total kopia av originalartikeln. Varför? Har ni ingen yrkesstolthet? Jag fattar att ni inte själva kan vara på plats och skriva alla artiklar själva om precis allting… men…

Har ni hört ordet ”referat”? Jag lärde mej om detta på svenskan i gymnasiet. Det innebär att man sammanställer och redogör för en viss händelse med sina egna ord.

Nu var inte internet lika tillgängligt 1991 – 1994 (min gymnasietid), så vi fick oftast gå till det gamla hederliga biblioteket.

Att kopiera en text rakt av hade aldrig godkänts, inte ens om du hade lyckats med bedriften att översätta texten från en utländsk bok.

Så, min poäng…? Har ni så jävla lite tid att ni inte ens kan göra texten ”er egen”, vad är då poängen? Vi kan Google-översättninga själva om det behövs. Skriv bara ”X har dött, klicka här för att få veta mer” (länk till TMZ)”.

Hur ni kunde undvika all form av svenskakunskap, som vi alla har matats med sedan första klass, går över mitt förstånd. Hur kan ni sitta på en tidning och kopiera artiklar och få lön för det?!

Kan bara säga: aaaargh…

Frustration över mänskligheten (svenskar i synnerhet) och okunskap vad gäller vårt modersmål


Rambling:

Apropå min tro att folk egentligen är smarta (vilket jag hela tiden överbevisas om att de inte är), finns det några saker som stör mej extremt mycket. En av dessa saker är folks  problem med vårt svenska modersmål.

För 17, ni har alla gått upp till Svenska B (om ni inte hoppade av, eller struntade helt i, gymnasiet, men det grundläggande har ni ändå fått med er).

Vi har alla lärt oss samma regler vad gäller stavning och grammatik.

Varför tycker nu, i och med internet, huvuddelen av er alla internetkommentatorer och bloggare, att korrekt språkbruk inte längre är viktig kunskap att använda sej av?

Är det ”haha, fuck you, svenskalärare, you’re not the boss of me anymore! Nu ska jag särskriva, göra syftningsfel, stava fel och strunta i kommateringar och grammatik så mycket jag bara kan!! Haha, up yours!”?

Eller?

Varför har ni ingen respekt för vårt svenska språk? Var är er stolthet? Det handlar om hur ni uppfattas och hur ni gör er förstådda. Är det inte viktigt för er?

Är ditt inlägg på nåt kommentarsfält så jävla viktigt att det måste publiceras NU, att det inte hinns korrekturläsas och därmed dra ihop mobilens, eller dina egna idiotiska, särskrivningar eller ändra autocorrects? Det tar max några extra sekunder.

Vill ni framstå som obildade analfabeter? Tydligen verkar ni vilja det, för det blir bara värre och värre.

Mest chockad blir jag när 50-plussare, som jag hade trott fick en mer gedigen utbildning än min generation och nutidens ungjävlar, särskriver, stavar helt galet, skriver fem meningar utan någon punkt eller komma och sen avslutar sitt inlägg med tretton utropstecken. Hilfe! Skärp er för fan!

Nä, fr.o.m. nu måste jag lära mej att skita i folks brist på intelligens och utbildning. Jag har nog med min egen skit. Däremot kommer jag inte sluta att lägga upp idioti som jag hittar på nätet. Detta enbart för att det är så jävla tragikomiskt.

Ex. på de äldres missbruk (och oförstående) vad gäller internet, svenskt språkbruk och vikten av att vara tydlig när man väljer att uttrycka sin åsikt. Tyvärr har de (oftast) inte heller insett att de så lätt blir till åtlöje och att deras misstag aldrig kan raderas.
image
image

Skvallertidningar: Veckans NU


image

Aaargh, språkbruket bland ”journalister” (återigen)!

Hur kan någon flankeras av en person?

Från Norstedts Svenska Ordbok:
Flankera: ”vara placerad på båda sidor om ngn/ngt”.

Det är inte så svårt: använd inte ord du inte vet betydelsen av, eller slå upp det! Hur kan sånt här ens passera? Har de ingen som läser igenom texterna innan publicering, eller tycker de inte det är viktigt? Båda alternativen är lika illa, i alla fall för en språknörd som jag.

Aftonbladet


image

Detta får bli min sista Aftonbladetartikelreferens.

För det första:

Journalist – vad betyder detta yrke, mer än ”jag får synas i media”?

Det här med att kunna det svenska språket, d.v.s. meningsbyggnad, stavning, kommatering etc. verkar i alla fall vara överkurs.

Hur får folk anställning på, t.ex. Aftonbladet? Behöver de inte, på något sätt, visa att de behärskar vårt skriftliga språk och/eller har lärt sej hur man brukar det?

Om du blir satt på (eller hur det nu funkar), att skriva t.ex. recensioner, inser man då inte att man ska ta reda på hur man skriver en recension på bästa sätt? Eller är det, typ: ”FU, högstadie svenska lärare, du ba jiddra om detaljer, stava rätt, skriva ihop ord o källor o regler o annat blaj. Nu jävla jobbar ja som journalist vettu, skiter la i dina jävla regler! Nu rular jag, sörru! Wohooo, anarki o bärsärkagång på svenska språket!”

Ok, nog om detta, men journalistyrket har ingen cred hos mej. Jupp, jag kan också vanvårda språket, men så skriver inte jag för en nationell tidning heller. Jag försöker alltid skriva så korrekt jag bara kan, jag är stolt att kunna använda mitt modersmål på rätt sätt. Men, fan, sen älskar även jag slang, engelska uttryck, talspråk, svordomar, sms-förkortningar och annan ”språkförbistring”. Bara man vet när det hör hemma, that’s my point!

För det andra (d.v.s. poängen med mina ramblings):

Skitartikeln ovan var bara droppen, den tillsammans med en recension, och efterföljande chatt, angående One Directions spelning i Stockholm. Kräääk.

Alltså, seriöst, vad vill idioten, i artikeln ovan, säga egentligen? Kanske jag är korkad, han verkar ha försökt göra någon form av ”betraktelse över vår samtid”, eller? Bra start, i sådana fall, men sen irrade stackaren bort sej i synonymordboken och ”lexikon över kvasiintellektuella fraser”. Ge upp, snälla.

Slutligen:

Aftonbladet-appen är, i alla fall, avinstallerad, fick bara nog, som sagt.

Fan, jag gick från 5 koppar kaffe om dan i femton år, till ingen, över en natt, ska väl, för tusen kunna lyckas avgifta mej från Aftonbladet!