Haha, Spippo har en skugg-polare. 

Hur kan jag ha missat den här serien? 

Jag är oerhört glad att denna tjänst finns, speciellt eftersom jag har svårt för telefonsamtal, eller, ja, samtal (och människor) i största allmänhet. 

Visste inte hur jag skulle göra nu. Allt (Theralen, Saroten och Oxascand) är slut och fyllde i det på sidan. Kunde inte den nya (gulliga, men begränsande) psykiaterns namn så skrev föregåendes namn på Theralen och Oxascand. 

Fick beviljat Saroten (nya psykiatern) direkt, men inte fått nåt vad gäller de andra medlen. 

Vet inte om det beror på att jag skrev förra psykiaterns namn eller att nya psykiatern inte vill skriva ut. 

Skickar samma ”beställning” igen med det jag kommer ihåg av den nya psykiaterns namn. 

Får hoppas att jag åtminstone får Theralen, annars är det fan i inhumant.  Det är ju fan en allergimedicin och hon sa inget om att dra in det. Det var bara benson hon ville ha bort. 

Har hellre Theralen och antidepp om jag får välja, men att ha oxascand vid mina panikångestattacker är guld värt. Jag missbrukar dom inte. Har någon gång använt en eller två att sova på, men de är främst för attackerna. 

Jag behöver Theralen eftersom jag är van vid det. Vet vilken tid det tar och när jag kan somna. 

Har funnit att Saroten funkar, nu när Theralen är slut. Vet inte om det är placebo, men lite groggy och ögonklippning blir det efter ca. 45 till 60 min. (Läser tills jag klipper med ögonen – vilket jag har gjort sen jag först lärde mej att läsa)

L kom hem, tjafs som vanligt. Jag börjar tappa känslorna. Det kommer fan en punkt där det inte är värt det längre. Fast det är ju alltid jag som kastas ut i rännstenen. Jag är det äckliga, feta, fula, karaktarslösa, tråkiga, sexlösa, fattiga, ointressanta fanskapet som ingen vill ha. Jag måste leva med detta. Jag har accepterat det och kan gärna dö nu. Finns inget kvar för mej. 

Dags att sova nu. Försöker locka hit Ippo, men han rör sej bara längs fötterna. 
PS. Och förihelvete skicka fan inte hit 6 poliser att bryta upp min dörr och granska mej och mitt hem (mam+sis). Kommer aldrig förlåta er för det. Man gör inte så mot folk och definitivt inte mot nån man påstår att man tycker om. Vidrigt! Nog det värsta jag upplevt i hela mitt liv! 

https://plus.google.com/collection/wT1dP

Edit: vafan, kan tydligen inte skriva troll utan att swiftkey ersätter det med en ”demon”  (det är fan inget troll i allafall) 

Fuck off!

Vad hjälper nu skivorna? Fy fan, får inte ha något helt, allt ska has sönder och förstöras. Två datorer och en surfplatta. Inte har jag stampat på min 6000 just surfplatta.

Hade börjat bygga upp ett hem och sparat pengar, hade arv på 100.000. Nu är allt borta, alla möbler, alla prylar, all inredning, alla sparkonton – ALLT är borta. Nu 300.000 kr i skulder, sjukskriven och bor i en förstörd lägenhet som jag aldrig kommer kunna lämna eftersom jag aldrig kommer kunna betala för renoveringen av den. (Den var totalt nyrenoverad när L flyttade in, såg jättefin ut).

Jag orkar inte mer. Jag vill/ville ha ett ordnat och lugnt liv. Jag är fan 40 år, orkar inte hålla på så här. Köpt asfint vardagsrumsbord för 6000 kr, som jag älskade. Trodde jag skulle få ha det resten av livet. Ligger nu i pinnar i ett rum. Vi har nu ett vardagsrum som består av en skiva som L hittade i sopen och ett litet bord från IKEA. Kan välta närsom. Spippo har vält det. Kul.

Alla byråer från farmor är förstörda. Sängborden, från secondhand-affären som jag och M köpte ifrån, är bara ett halvt kvar. (Det håller ihop, men kan bara hålla upp som byrå, underredet går inte att komma in i utan att välta allt). Det motsvarande sängbordet blev flisor. Fick ta in mitt ”bord” från badrummet till att ha som sängbord. Det blev halvt sönderslagen, men står fortfarande kvar.

Alla väggar, som var helt nymålade efter vattenskadan, består nu av äckel, dvs kastade tallrikar, glas, aska, snus, fimpar och långa ränder av ovanstående. Aldrig sett något sådant. Aldrig behövt tvätta väggar. Tallrikar har gjort stora jack i väggarna. Seriöst! Orkar inte med sånt här. Försökt prata med L’s jävla iq-befriade WT-morsa, men deras relation är ju så jävla fucked up så jag orkar inte ta itu med det.

Jag vill inte leva mer. Finns ingen vits längre. Kan inte ens köpa en korsordstidning på affären för det har jag inte råd med.

Skulle haft första kontakten med arbetsterapeuten idag kl. 10. Dom ringde, sa att hon var sjuk, precis när jag skulle gå. Jag vet att det är detta som FK vill; att jag ska drillas tillbaka in i arbetslivet. Klart jag ville tillbaka, men inte nu. Jag vill inget, jag vill inte ens leva. Hur ska man då kunna ”skolas tillbaka” in i arbetslivet?

Allt är värdelöst. Jag vill att pappsen ska komma och hämta mej.

PS.

Vid båda mina långa förhållanden (10/6) har jag alltid vidhållit separat ekonomi, men den här skiten har nästlat sej in och kollrat bort mej. Jag har inte längre egen ekonomi. Jag får pengar för hyra, men sen måste jag betala all mat, cigg, öl, kattmat, för tydligen måste jag stå för det. Fatta att jag snabbt gått i skuld? Jag har inte råd att försörja min egen rökning, men allra minst någon annans (plus pizza, snus, etc).

Sabbat mitt liv. Orkar inte mer.

Förlåt pappsen! Du hade gjort det bra för mej. Jag har sabbat det. Tack och lov har jag pensionspengarna, men de går inte att leva på. Eller? Jag kanske ska dra och leva utanför samhället. 3400 kr räcker väl gott?

Jag har iaf sabbat allt. Slå mej hårt i huvude

Jag skrev ett långt inlägg om hur älskling förstört allt. Jag har det sparat. Lägga upp?
Update: Nä, skit i det.