Jag bedömer tyvärr mitt humör efter Rhith, vilket är helt bedrövligt. Han har alltså inte hört av sej och därför mår jag fortfarande dåligt. Jag måste sluta med det. Jag har fan ett eget liv att ta hänsyn till, speciellt nu när det börjar hända saker.

Jag undrar däremot om Rhith letade efter en ursäkt att bråka med mej när han skulle dra. Han vaknade och hade tydligen redan bestämt att han inte skulle prata med mej. Jag undrar vad han fick för sej att jag hade gjort från dess att vi såg filmen fram till att vi gick upp? Jag sov mestadels av den tiden, så jag kan inte ha sagt nåt. Däremot ångrar jag att jag inte sa nåt under kvällen och visade hur mycket jag helst ville gosa istället för att dra mej undan. Fast, å andra sidan, varför sa eller gjorde han ingenting? Var det därför han blev sur, för att jag inte visade på kvällen hur mycket jag tycker om honom? Jag försökte ju lite när jag lutade mej mot hans axel, men han var ju stel som en pinne och gjorde ingen tendens till att han ville ens ha mej nära. Fan, är det nån som ska vara sur så är det väl fan jag! Inte i helvete ska jag må dåligt eller ha dåligt samvete för nåt jag inte har gjort! Undrar om han har dåligt samvete nu efter hur han har behandlat mej? Det har han förmodligen inte för jag tror inte att han fattar hur illa han har gjort mej eller ens att han har gjort nåt fel.

Hade videosamtal med sjuksköterskan angående sömnbehandlingen, ett sista avslutande samtal. Hon ordinerade mej att skaffa en ny katt… hahaha… Nja, typ i alla fall. Vi diskuterade vad som kan få mej att gå upp på morgonen och jag sa att nu sen jag inte har Spike längre så känner jag inte lika stort behov av att gå upp. Insåg då själv att mina värsta sömnbesvär började i och med att Spike fick somna in. Han gav mej glädje, livslust och känslan av att känna mej behövd och det har helt försvunnit nu. Jag började nästan gråta när vi pratade. Fan, vad jag saknar Spike, min älskade lilla räka!

Usch, nu mår jag hundra gånger sämre än jag gjorde innan! Jag skiter i den här dagen nu. Ska göra walesiskan och sen lägger jag mej och kollar på senaste avsnittet av That Chapter, sen sömn.

Cael hade ringt imorse förresten, men jag sov. Hon hade pratat med jobbet och ville prata med mej messade hon. Hon skulle ringa igen nu på eftermiddagen, men det har hon inte gjort. Hoppas att hon inte ringer efter att jag har somnat (fast dom stänger väl strax?). Jag gör som jag skrev i alla fall.

PS. Saker som är skönt att vara ensam med igen: jag har hela, min lilla, säng för mej själv, jag kan ta Theralen igen (tror inte att snarkar pga det…), jag kan prutta när jag vill, jag behöver inte stänga toadörren, jag kan pilla sönder mina nagelband hur mycket jag vill, jag kan äta hur, när och vad jag vill och jag kan lufsa runt i mysbrallorna utan att bry mej (jag har inte haft på mej mysbyxorna överhuvudtaget under tiden Rhith har varit här, förutom nån timme medan vi kollade på Elvis-filmen – det kan han väl inte ha blivit sur över?)

PSII. Tog aldrig hem Tinder. Jag orkar inte. Idioter flörtar med mej på Insta ändå. Fick idag ett meddelande från nån snubbe som gillar min skinnpaj. Jag godkände meddelandet men har själv inte skrivit nåt. Det gör jag aldrig till random raggare på IG. Brukar inte godkänna dom, men om nån komplimenterar min älskade skinnpaj, så förtjänar dom ett tag i alla fall…