Vikt: 62,8 (-0,5 sen igår / -20,0 totalt). Ner till samma vikt igen…

InspirationMeditation Morgon: Counting Breaths 7 min (appen ”Stop, Breathe & Think”)

Meditation Kväll: Grounding 10 min (appen ”Let’s Meditate”)

Mat

Frukost: Linfröolja, C-vitamin. 150 kcal.

Lunch: Thaigryta från VegMe. 568 kcal.

Middag: ½ portion Risotto med Parmesan från ICA. 254 kcal.

Mellanmål: 2 riskakor, en banan, ett äpple. 270 kcal.

Summa kcal: 1223/1269

Kolhydrater: 50/55 %

Fett: 41/25 %

Protein: 9/20 %

Vikthantering: 179 aktiva min: 2030/1820 = -807/-551 kcal

Simning (mån,tis,ons/tor,lör): 1 km / 35 min / 396 kcal

Promenad: 14.184 steg / 461 kcal

Dagens projekt:

Torsdag: Mindfulness kl. 13.30+Simma +Handla+Apoteket+Tvätta+Wicca. Jupp.

1930-talsfilm: ”Kentucky Blue Streak” (1935)Margaret Mann (1868-1941). Dog av cancer vid 72 år.Patricia Scott. Ingen info.Drama. IMDb: 4,2/10. Mitt betyg: 4/10.

Virkning: Mormorsruta

Språk: Walesiska lesson 25/118 (Possession Gyda)

Psyket: Sömnen ok (7,5 h). Ångesten, stressen, oron, depressionen: fruktansvärd inre stress hela dagen, men det andra har varit under kontroll. Koncentrationen normal.

Dagen i sammanfattning: Gick upp kl. 7.30. Morgonrutin. Begav mej iväg kl. 9. Var skönt att simma. Hade sån stress hela morgonen, med tankar som yrde runt som sjutton och gjorde mej orolig och irriterad. När jag kommer i bassängen och jag kör min mindfulness, med fokus på andningen samt numret på den längd jag är på, så släpper jag (så gott det går) alla andra tankar. Det blir ett andrum, en paus i hjärnans, och därmed också kroppens, ständiga kaos. Efter simningen ringde jag och förnyade mina läkemedel. Promenerade under tiden till biblioteket där jag letade efter en bok om depression som de rekommenderade på Depressionsskolan, men hittade den inte eftersom jag glömde ta med mej lappen och mindes inte författaren. Får göra ett nytt försök efter jag har kollat på lappen… Vore intressant att låna några av böckerna på deras litteraturlista. Hoppade av och handlade några småprylar på Netto. Åt lunch och tog mej sedan iväg till Mindfulness-övningen. Den här gången låg jag ner, vilket jag aldrig brukar göra, men det var skönt. Det är svårt att koppla bort att man är i ett rum med en massa främlingar, men det är en bra övning, så som allt annat är för mej dagligen. Enligt kuratorn så ska både depression och ångest lätta bara man gör/utmanar sej själv, inte sitter och väntar på att man ska må bättre (vilket inte bara sker av sej självt). Jag har aldrig trott på det och trots att jag faktiskt nu har längre och längre perioder då jag mår ok, tror jag fortfarande inte på det. Tror det beror på att jag inte vågar tro att jag kan må bra igen och att förändringar skrämmer mej. Eftersom det bara finns två alternativ (testa att utmana mej själv eller lägga mej ner och dö) så väljer jag att göra saker. Det kan inte skada i alla fall. Problemet är att jag fortfarande inte ser någon mening med det, men även i depressionen har jag märkt små, små pauser där jag ser fram emot någon liten sak eller känner mej intresserad av att se resultatet av något litet projekt. Varje dag är faktiskt ett projekt i sej, där allt är olika sorters utmaningar i olika svårighetsgrader. Inte konstigt att jag är så förbannat trött på kvällen och gärna somnar så tidigt jag bara kan. I alla fall så kändes det bra att ha lyckats komma iväg på mindfulness-övningen. Fick en litteraturlista där också, så skrev ner alla böcker i mitt anteckningsblock som jag alltid har med mej så jag kan kolla biblan en annan dag. Har under kvällen kollat på film och dokumentärer och virkat.