Rummet är inte helt klart än, men nytt coolt, svart golv lades idag.
Imorgon kommer snickaren för att fixa trösklar.
Därefter ska det tapetseras om.
Innan veckan är slut borde vi kunna flytta tillbaks allt möblemang dit in och inte ha all skit mitt i vardagsrummet.
Smullibuttan brukar hetsäta och spy. Hon är känd bulimiker, sen dag ett.
Idag har däremot varit extremt. Igår spydde hon upp maten precis efter hon hade ätit, tänkte inte mer på det, eftersom det är rätt vanligt.
Idag spydde hon upp maten hon fick, men har fortsatt att spy under hela dagen. Blir bara nåt vattnigt skum, hon har ju inget kvar att spy upp, stackarn.
Har varit ute och plockat gräs till dom små liven.
Nyss spydde även Spike, som spyr max en gång i månaden. Då spyr han alltid hårbollar. Nu spydde han ren, otuggad blötmat.
Nu spydde Smullibuttan upp gräset. Ingen har ringt tillbaka från jobbet. Så jävla dåligt!
Det kan för fan inte vara 31 grader på balkongen klockan 8.30 på morgonen! Ja, jag vet att det är i solen, men jag ska ju sitta här, i solen, och ta en cigg. Jag är för tusan nordbo, jag är inte skapt för att vistas i så höga temperaturer.
Som ni ser, den här armen tillhör någon som inte ska uppehålla sej i solen någon längre stund. Jag är antingen kritblek, fräknig eller kräftröd. Jag föredrar kritblek, men så fort jag exponeras för solen, så kommer fräknarna över hela kroppen. Det går inte att styra, tyvärr.
Borde jag egentligen vara ginger? JAG KANSKE INTE HAR EN SJÄL!! Hihihi. ..
Tror detta är 1993. Fotot är i alla fall taget av min dåvarande BFF (to speak the terms of the youngsters today… hahaha…)
Jag och min far hade en fotosession uppe vid Brahehus. Jag ville egentligen uppleva hela framkallningsprocessen, med mörkerrum och framkallningsvätskor, men för att ha något att framkalla var jag ju tvungen att modella… Som jag sa i tidigare inlägg, jag hatar kameran när jag är framför den. Blir jag bra på ett kort så är det antingen a lucky fluke eller trial and error (dvs ett kort av hundra blev ”presentable”)
Tyvärr – jag är mycket saker, men fotogenisk är verkligen inte en av dom.
Osäker på året, kan ha varit 1992, alltså jag 17 år. Borde vara på höjden av min Janis Joplin-dyrkan, vilket var runt den tiden.
Fotot är taget av mamsen. Hon studerade foto på Mullsjö folkhögskola och vi hade lånat den här studion över en lördageftermiddag. Jag är verkligen ingen modell, jag hatar kameror, men jag älskar att fota. Nu fick jag ställa upp, eftersom mamsen behövde en modell. Rätt nöjd med den här bilden ändå.
Nytt golv håller på att installeras, as we speak. Fan, vad skönt, har levt i nån slags flyttkaos i ett par veckor nu.
Lalalala, running along the beach, smoking my Zephyr (or Prince, in my case) and I get cancer and trip and fall and simultanously drown myself in the lovely, clear, Californian ocean.
”NANANANANANANA” (”Happy Tree Friends-tune)
Köpte ett gäng på indiska (?) affären vid Backaplan för ett par månader sen. Har fortfarande massor kvar.
Om jag fick välja skulle det alltid brinna en rökelse (eller aromaolja) i lägenheten 24-7.
Nja, nu överdrev jag lite, behöver det inte när jag sover 😀
Sedan pappsen gick bort har jag samma tankar i mitt dumma huvud hela tiden: ”Det här kanske var det sista min far gjorde innan han dog” (gick på toa, sköljde ur en kopp, gav katterna mat, whatever) eller ”Vad var det sista han tänkte på”?
Varför ramlade han in i bokhyllan, gjorde han ens det, varför var bokhyllan trasig annars, hur mådde han innan, förstod han att det var ”kört”?
Jag hatar att jag inte var mer på, med att höra av mej, men vi var/är för lika: mår vi dåligt så drar vi oss undan, ett telefonsamtal blir som att bestiga Mount Everest.
Tror inte folk fattar det, ”det är väl bara att ringa”, ”det är väl bara att svara”? Nää, det är fan inte ”bara” nånting!
Saknar honom som fan, i vilket fall!
Bland min oreda av foton på vardagsrumsbordet måste Spike nödvändigtvis bänka sej. Han har, än så länge, inte puttat ner något på golvet.
Ok, Östen var min morfar, som jag träffade ett fåtal gånger innan han gick bort (och då var jag livrädd för honom, av nån anledning), men vem fan är Gullan och hur hamnade hans vykort bland mina foton?
Upplyftande motiv att skicka till nån som ligger på ”Kolmårdssanatoriet”. Förtjänade han inte ens ett vykort i färg?
Har fortsatt med min sortering och inklistring av gamla foton. Nästan klar…
Hittade detta foto idag. Mitt enda, typ, försök till hantverk/fysisk kreativitet. Är väl inget att skryta med, direkt… Haha… Har inte kvar något av dom. Katten var ju lite söt, i alla fall.
Fan, den här nya Samsungtelefonen är värre än min föregångare, HTC Incredible S. Jag tyckte den hade en massa skit som tog upp plats och inte gick att avinstallera (bl.a. Facebook, som jag, kategoriskt, vägrar att joina), men, den här är fan tio gånger värre.
Det dumma är att det låter så jävla bra i den lilla, idiotiska handboken man får med. T.ex: ”När du har tagit ett visst antal foton en dag så föreslås ett fotoalbum. Detta kan du sedan skicka iväg för att få upptryckt”.
Sketbra! Du kan inte organisera bilderna som du själv vill, du kan bara välja en ”layout” och om det sen bara är med sambons tå på bilden (fast jag fotade Smullibuttan) det spelar ju ingen som helst roll…?
Sen har jag nån jäkla nyhetsapp som jag inte ens fattar hur den funkar. Därefter kommer ett tiotal appar som jag inte ens förstår vad dom gör: Whatson, Hangouts etc. Här följer några screenshots.
Vissa av ovanstående appar har jag, såklart, tagit hem själv, men: vad i helskotta är chaton, watchon, Samsunghub mfl? Vad är dom till för?
Om Samsung verkligen hade velat att jag skulle använda deras crappy förinstallerade skit (som man måste roota skiten för att bli av med, och det vågar jag inte), så borde väl bruksanvisningen ta upp alla fördelarna med (och hur man använder) dessa appar…?
Ergo: Samsung vet själva att det är skit, ”men alltid lurar det nån jävel”… Typ…
Min lilla balkonglåda har fått avkommor. ..
Blodamaranten och Ringblomman växer, dock ingen persilja eller den okända blomman – än i alla fall…
Kul att något kan frodas i min närhet.
Försöker emellanåt vara lite aktiv på IMDb-forumen (speciellt när jag fått lite dryckesmod). Kommentaren ovan gällde filmen ”The Sandpiper”. Och, ja, jag noterade ETs mage genom hela filmen.
Vid ”våldtäktsscenen” var jag helt förberedd på att hennes skjorta på något sätt skulle öppna sej.
Egentligen var hela filmen så fruktansvärt övertydlig, att jag, så här i efterhand, borde ge den en etta av tio. Jag har dock inget emot övertydlighet, jag är ingen filmkritiker (bara en enkel filmtittare) och jag sätter mina betyg utifrån hur min upplevelse var under filmens gång.
Ser jag en komedi med Adam Sandler, så förväntar jag mej en viss typ av film, ser jag en Bergman-rulle förväntar jag mej en annan sorts upplevelse – såklart!
Med ETs filmer (och andra klassiker, som jag nu har snöat in på), så vet jag inte riktigt vad jag har att förvänta mej. ”Drama”, ”Komedi”, ”Kriminaldrama” etc. säger egentligen inte så mycket och jag gillar det som fan! Det kan visa sej vara en västernrulle eller film noir, titeln säger nada och under info står det ”drama”.
Det verkar som skådisarna hade större bredd way back when. Det känns som de är mer nischade idag, eller har jag fel?
Apropå att vara aktiv på forum:
Var tvungen att starta en egen tråd under ”The Sandpiper”:
Haha, lite seriös och lite ironi… You decide which is which 😛
Mer lek med fotoappar. Spike blir ju inte sötare än han redan är, men det är roligt att göra schyssta bilder på stackarn. 🙂
Detta är Tessan, en tysk spets. Om Spippo hade varit hund så hade det varit den här… haha… De har t.o.m. samma ”plattmask”-beteende (när de ligger på magen och har ingen rumpa alls, är bara en lång, platt sak med en lurvig svans).
I brist på annat gick vi in i 63:ans grovsoprum. Ett 80-talsföretag måste ha lagt ner: overhead-apparat, liksom!
Hittade också ett lager oanvända strumpbyxor. T och jag delade på ”the loot”.
Nu hemma, kollar färdigt på Lassie och dricker upp sista folkölen.
Arbora Vitae 