Fick ett brev från personalchefen idag. Detta är mitt svar:

Hej.

Fick ditt brev idag. Jag vill bara att du/ni ska få min sida av det hela.

Jag anser att ni har fel, det enda jag var påverkad av var mina sömntabletter, som ihop med mina antidepressiva, gör en helknasig dagen efter. Jag känner inte att jag måste bevisa något för er.

X och X har klart och tydligt visat att dom vill bli av med mej, och här de nu världens chans! 

Så illa som jag har blivit behandlad av dom så tycker jag de står i skuld till mej och inte har rätt att komma och kräva saker av mej.

Jag är sjukskriven nu p.g.a. hur de har behandlat mej.  Jag (och Linda) slet ut oss förra året och detta ledde, för mej, till stressrelaterad depression och panikångestattacker. Lyckades inte bli helt frisk, men lyckades jobba. När sen Åsa började och tog mina arbetsuppgifter och förstörde stämningen och allt jag tyckte var roligt med jobbet utlöstes depressionen och ångestattackerna igen. 

Sedan i höstas har jag mått fruktansvärt dåligt psykiskt. Ingen läkarkontakt (eftersom jag inte fick gå till Previa nåt mer enligt er) gjorde inte saken bättre. För låg dos antidepressiva antagligen. Jag såg, och ser, allt i ett mörker.

När jag sen inte fick behålla min heltidstjänst längre, så gav jag bara upp. Hela livet känns nu meningslöst och jag mår fruktansvärt dåligt. Det enda jag vill göra är att sova, vilket jag inte kan. Därav sömntabletterna. 

När man får detta kastat i ansiktet: ”Nu när X är åter på 100% så ser vi att bemanningen är större än behovet och jag bedömer att Åsa behövs bäst på lab för att utveckla och leda arbetet.” så är det verkligen att sparka på en som redan ligger ner och därefter spotta en i ansiktet. (Citatet är från Karins mejl till mej). Jag är alltså överflödig! Tack! Förstår ni hur ledsen man gör en människa när man säger så?

Jag har slitit ut mej för er och jag har gjort det för att jag har älskat mitt jobb. Har aldrig fått nåt tack för all tid och själ jag lagt ner i att styra upp saker på labb, mina bidrag till Vetvision, min dokumentation av celler m.m. m.m. Men att istället för ett tack, så får man en spottloska i ansiktet, det  hade jag inte räknat med och säger ju allt om hur uppskattad man är… 

Har sökt nya jobb eftersom jag inte längre vill stanna kvar på ett ställe där jag  är oönskad. Så nu har vi ju ett ypperligt tillfälle att säga upp mej. Om jag inte kommer på mötet på fredag så antar jag att ni säger upp mej?

Jag utgår från att ni kommer att ge mej enbart goda vitsord när jag lämnar er som referens vid en ny anställning (och inte säger något om era fantasier om att jag var påverkad på jobbet).  Det är ni skyldiga mej, efter allt ni har gjort mot mej. Jag är en väldigt duktig BMA, och jag är också en människa med känslor (vilket ni tydligen inte har förstått) som vill jobba heltid och må bra. Sparka inte på mej mer än ni redan gjort.  Jag förtjänar inte att ni saboterar resten av mitt liv – ni har redan förstört över ett år!