Bad Mattias att komma hit med min kattbur han har och han svarade ”fet chans”. Jävla mes. Skrev att han kan ställa den utanför dörren.

Fan, jag och Börje kan fortfarande prata med varandra som vänner (var ihop i tio år), men Mattias verkar vilja ha en dispyt och att det ska finnas ett agg mellan oss. Vi var fan ihop i sex år, vi är i trettioårsåldern – ska man bete sej såhär då?

Never trust a Klingon

Kollar på ”Deliverance”. Jävla cool scen, den med ”duelling banjos”. Rekommenderas starkt.

Fick just reda på att min bästa vän sen barndomen väntar barn. Inte avis, det är inte det, slipper helst ansvar för andra än mej själv, men det är som om
jag lever i en parallell verklighet.

Ska jag leva som ett sjukskrivet vrak utan pengar i en kass lgh i Biskopsgården resten av mitt liv?

Trodde livet skulle vara lite bättre än så här.

Djävla, fucking psyke!

Var hos läkaren igår och tog blodprover. Har fortfarande lågt T4. Blir troligtvis
Levaxin resten av livet. Trodde ödet hade slut på ruttna tomater att kasta på mej efter två skitår, men såklart inte!

Puss

Skiter i att du inte vill vara med på min blogg! Dra.

Fy fan, vad jag ville knulla Brett Anderson!

Bästa stället i London då, seriöst!

Gick igenom min favoritlista på YouTube. Fuck, I’m old. Detta är en av mina ”soundtrack – låtar” för min ungdom.

Fast Jarvis, Brett, Liam och Damon är fan äldre än mej. Hehe.

Äsch, bäst att gå och då, eftersom jag var ha HELT passerat min prime time.

Vad fan hände?

Spippo,  världens sämsta och näst bästa katt samtidigt. (Lillen är och förblir bästa katten ever! Förlåt. Sid, Snobbelina och Ribbon!)

Hade inte fått höra Kjelle om det inte varit för mitt ex. Tackar jag honom för.

Han verkar tydligen ha blockat mitt nr. Hade egentligen velat ha honom tillbaka! Eller vill ha det vi hade! Men tiden går och jag får acceptera att livet inte blir som jag önskar.

Fan, det var ju jag och Börje! Det var ju som skulle ha levt lyckliga i alla våra dagar. Det var inte så här jag hade tänkt mej mitt liv!

Trots att det inte blev jag och Börje så klarade jag att ta mej vidare.

Nr. 2. (http://bloggasfuck.blogspot.se/2009/11/giftgasattack-intervju.html?m=1)

Första gången jag lyssnat på Coffinshakers sen M och jag separerade. Detta trots att jag lyssnar på dom redan innan vi träffades. Blä.

Lyckas ju njuta av ”500 miles” med Toy Dolls så ”livet går vidare”.

För två år sedan levde jag mitt drömliv! Idag är allt skit. Vill tillbaka till antingen 1999 eller 2009.

Fuck life!

Still my free card.

För första gången

på flera år får jag höra min musik utan avbrott. Himlen!

Fast ”Glenn—Åke” är bäst.

Youtube rules.

Saknar fan Carina. Blir, tyvärr, inte FB ändå

Eftersom jag fortfarande är ensam hemma så kör jag min favoritlåt.

Favvo 2. Tack papi.

Ytterligare en.

Ensam hemma. Löser korsord och kollar på film. Har väl halvroligt.

Vet verkligen dagens barn att ”Shake” var (är?) ett namn på ett tuggummi?

Har alltid gillat duvor, trots att de är rätt äckliga, men efter detta…

Nätet på balkongen hade pajat och vi tyckte det hade låtit som duvor flugit in där emellanåt.

Sedan har deras ”kurrande” och tjattrande bara eskalerat. Började förstå att de hade bosatt sej på vår balkong. Såg dom från badrumsfönstret när de satt och kuckilurade på fönsterblecket.

Blev lite oroliga när det lät som små ungar, men vi trodde det bara var inbillning, eller att de höll på taket (inte vår balkong).

Vi skämtade bara om det tills vi idag ville hänga lite på balkongen i solen.

Döm av vår förvåning när de två duvjäklarna, som vi sett, tydligen helt ockuperat vår balkong och skitit in sitt revir totalt.

Vi såg inte till duvorna, så vi började laga nätet så vi och Spippo ska kunna vara där ute.

Men…

Kollade ner under soffan och såg:

WTF?! Ägg?! FFS, det är inte sant! Ok, teorin om nyfödda duvungar var i alla fel, men här ligger två okläckta varelser.

Men…

Inte nog med det, de två duvjäklarna satt ju för fan och häckade under soffan, dödstysta för första gången på två månader!

Ok. Klockan var över 22, försökte ringa viltvårdsföreningen, eller vad den nu hette. Inget svar givetvis. Får ringa igen imorgon. Måste lösa detta….

Aaaaarrrggggh, vilken skit man råkar ut för!

Lite info:

”Rastlösa ben

Tidningen Apoteket Nr 1/2006
Rastlösa ben är en vanlig åkomma. Ungefär tio procent av Sveriges vuxna befolkning har problem med sömnen på grund av krypningar, stickningar, kramper och smärta i benen. Ändå är sjukdomen relativt okänd, och många skulle må betydligt bättre om de fick rätt behandling.
De nattliga obehagen innebär att man får alldeles för litet sömn. Det för med sig att man blir trött och okoncentrerad på dagtid, man kan ha svårt att sköta sitt arbete och är kanske olämplig som bilförare. Minnes- och koncentrationssvårigheter är också vanliga.

Det medicinska namnet på nattliga myrkrypningar och ryckningar i benen är RLS (Restless Legs Syndrome). Dubbelt så många kvinnor som män lider av sjukdomen. Besvären kan börja redan i barndomen, men vanligen debuterar de runt 40-årsåldern. Dessvärre är sjukdomen oftast kronisk med återkommande perioder av besvär genom hela livet.

Omkring 60 procent av de drabbade har nära släktingar med RLS, berättar Jan Ulfberg, sömnforskare, docent och överläkare vid sömnlaboratoriet, Avesta Lasarett.

– Sjukdomen är starkt ärftlig i rakt nedstigande led, men den kan hoppa över en eller ett par generationer. Många av dagens patienter berättar om föräldrar som var uppe och vandrade på nätterna, innan man kände till det här tillståndet och kunde behandla det.

Under senare år har man förstått att en del barn med ”växtvärk”, som har svårt att sitta stilla och koncentrera sig i skolan, kan lida av RLS.

– Generna kan vi inte göra mycket åt idag, men en dag kanske man hittar något sätt att manipulera bort det här anlaget till rastlösa ben, säger Jan Ulfberg.

”Som maskar under skinnet”
RLS kan upplevas som ”myrkrypningar”, domningar, kyla eller hetta, ”elektricitetskänsla”, ”maskar under skinnet” – i svåra fall också smärta av varierande styrka.

De som lider av RLS har stora problem med sömnen – dels försvårar obehagen i benen insomnandet, dels vaknar de flera gånger under natten och måste gå upp. De blir så kallade nattvandrare. Gemensamt för alla med RLS är att rörelse ger lindring,  och att besvären oftast förvärras när man gått och lagt sig.” (från Apotekets hemsida).

Kan tydligen bero på järn- och/eller dopaminbrist.

”Så kan du själv lindra besvären:
Motion i måttliga doser botar inte, men kan göra besvären lindrigare. Lugnare former som promenader, cykling, lätt joggning och lättgympa brukar ha bäst effekt. Stretching är viktigt efteråt. Träna inte sent på kvällen. Massage, vibrationsmassage, akupressur kan lindra. Värme – eller kyla – hjälper ibland. Man får prova sig fram. Avslappning, yoga, biofeedback kan ge effekt. Undvik alkohol (i stora doser) och nikotin. En god sömnhygien är viktig: sov svalt, tyst och bekvämt, försök ha regelbundna sovtider.”

Inget funkar och jag gör alla fel. Har blivit bättre och Voxra har inte gjort det värre, thank God! Men de senaste två dagarna har jag haft jättesvårt att sova, både allmänt och pga rls. Skitjobbigt.

Var tvungen att skriva av mej lite angående denna fruktansvärda åkomma.