Ensam


L gick för att träffa en kompis. Jag tog en grogg och kollar på ”Bargain Hunt” på TV.

Med tanke på att jag och L knappt skiljts åt sen vi träffades den 23e (setts varje dag) så känns det tomt när han inte är här…

Jag börjar bli kär i honom. Lusten kommer oftast först, iaf för mej, och blev så glad över ”älskling” (även om det var en fyllegrej) och trodde därmed att jag var kär.

Hela helgen befäste min crush. I morse började jag dock tvivla. (L vet inte om den här bloggen, btw.)

Men så… Idag har vi suttit och snackat, lyssnat på musik och kollat på tv. Jag insåg då att jag nog är kär iaf. Kom på mej själv med att bara sitta och titta på honom som en betuttad tonåring.

Aaaargh. Jag vill inte vara kär. Jag orkar inte ens med mej själv och att dra in ytterligare en person i min nedåtgående spiral känns skittaskigt!

L och jag är ju ihop. Det har vi redan diskuterat och bestämt. Därmed är det inget egentligen problematiskt och han verkar gilla mej på samma nivå som jag gillar honom.

Jag vet inte vad jag vill säga, eller komma fram till…

S. S.
Kär i och ihop med L, vi får se vart det leder.

What is happening?


Ringt T och bjudit över henne och bf. Hon ska ringa tillbaka.

Pratat med Mads och hon ska till vkb.

Så om T&J inte kommer över, så går jag ner till krogen en snabbis innan söt-L kommer tillbaka.

Nu fixa håret och hoppa ur mysbrallorna.

Älskling….!


image

Vi träffades 23 augusti, bestämde att vi var ihop två dagar senare, har setts varenda dag sedan dess och idag kallade han mej ”älskling” för första gången. Seriöst, jag smälter. Är så kär i den här grabben! Ååååhh….

Blåmärken


image

Asså, jag fattar inte detta. I bipacksedeln till mina antidepp (Cymbalta) står inget om detta, men har för mej att både fluoxetin och zoloft (som jag tagit tidigare) hade som biverkning ”ökad tendens till blåmärken”. Ska kolla upp det. Jag är i alla fall trött på att mina ben alltid ser ut som en pundares. Nu är det snart kallt igen, så då kommer byxorna på, men det är fan inte roligt under sommarmånaderna… Buhu….

Cymbaltas bipacksedel och de biverkningar jag har:
image
image
image

Jag har nu, på eget bevåg, bestämt att dagens Cymbalta var mina absolut sista. Jag kommer återgå till Fluoxetin, som jag har hemma. Får helt enkelt förklara situationen för Psykiatern på psyk. Fan, Cymbalta borde förbjudas. Jag får fan abstinens (zappningar) i hela kroppen om jag missar pillrena med några timmar. Det är, för i helvete, inte ok. Inte mår jag psykiskt bättre på dom heller, så är bara idioti att fortsätta ta dom.
Nä, fuck it. Imorgon tar jag Fluoxetin och slänger all annan skit.

Ett annat problem är dock att jag redan har ätit upp alla mina Oxascand. Jag har aldrig haft så många ångestdagar, som den senaste månaden, så de har gått åt. Jag tar ju verkligen dom bara vid behov. Har en kvar och det känns läskigt, de är min psykiska anti-panikångest-snuttefilt….

Nog om detta. Kram.

Aaaargh


image

Kunde inte låta bli… Trots ny kärlek är ångesten för stor för att hantera. FAN!

Update: Hur det ser ut dag 2,trots att jag stuckit hål på blåsorna…
image
Armen är fan inte snygg nu. Får tatuera över skiten när det har läkt.

Update:
image
Plåstrat om min arm.

Pojkvän = skit?


Efter gos ville L dra iväg (kompis behövde cigg, gulligt).

Sen sa han att han skulle komma tillbaka (öh, klockan är 05.50.)

Guys, i hate’m.

Update: Han kom tillbaka och jag är helt förundrad (och lite förtjust).

Skitbruden


Idag fyller den jävla fittan, som utnyttjade min far till max, år. Borde utföra en ritual för att ge henne maximal negativ energi.

Fast det skulle jag aldrig göra (rule of three, an it hurt none etc).

Röstbrevlåda (telefonsvarare)


Äntligen lyckades jag inaktivera skiten. Fan, inte en chans att jag ringer upp och betalar för att lyssna av nåt okänt creepy nummer.

Glöm det!

Känner jag inte igen numret kommer jag aldrig svara och aldrig lyssna av ett meddelande. För fan!

Så var man 39 år då…


L sov över.
Vi har lyssnat på musik och varit allmänt hängiga idag.
Vi lagade mat ihop och jag fick honom att äta vegobullar. Han tyckte de var helt ok. Kul.
Pratade med mamsen.
L har gått iväg en sväng, men kommer tillbaka. Jag kollar på tv och slappar med Spippo i soffan.
Low key födelsedag…

Födelsedag


Jaha, då är man alldeles strax 39 fucking jävla år. Kl. 14.01 4 september 1975 föddes jag…

Har spenderat dagen med söto och hans släktingar. Mått dåligt, förkyld och mensvärk.

L är och köper lite nattmat, sen måste vi verkligen sova. Ska upp tidigt och åka in till stan imorgon.

Ingen ångest idag, men L och jag har druckit alldeles för mycket under en veckas tid nu, måste bli lite cold turkey nu.