Efter att ha hört ordet döstädning (tror att det var det ordet dom använde) på radion (att rensa ut sin skit så att inte efterlevande ska behöva göra det, typ) har min vilja att göra mej av med, i stort sett allt, växt.

Min plan är fortsättningsvis att bara köpa det som är nödvändigt/snyggt för lägenheten och mej själv personligen.

Resten.

Jag kommer att öppna alla kartonger i förrådet. Jag kommer att kolla på alla filmer, läsa dom böcker jag inte har läst, titta på alla foton, lyssna på alla kassettband etc. När jag har gjort det – en sista gång – går det till återvinning / soporna / secondhand / Marketplace.

Ingen annan än jag bryr mej om all jävla skit som jag har plockat på mej. Ingen bryr sej om mina minnen när jag är död. Jag vill bara vara fri! All skit är betungande!

Så, varje dag fr.o.m. igår då, kommer jag att begrunda en pryl och fatta ett beslut: ska jag donera prylen eller passar det att ha som en minnespryl på en hylla? Om inte åker det i soporna!

Jag vill verkligen göra mej av med allt som inte betyder nåt. Om jag inte har saknat det, funderat över det eller använt det på ett halvår så har jag inget behov av det. Right?