Jag har inte lyckats sova nånting. Det känns som att jag tappade all motivation till nånting. Sitter bara här dricker folköl. Gick min mens så är inte med barn i alla fall. Fortfarande jättekonstig i magen dock. Undrar om jag nånsin kommer att träffa Rhith igen? Jag är så ensam och så lost. Jag fattar inte ens vad som hände…

Måste försöka sova igen. Jag har bara ingen som helst ro i kroppen. Jag vill bara somna in. Jag har inget att se fram emot mer.

Ska träffa Orwel imorgon, men skiter fan fullkomligt i simningen.

Ska messa Awydd innan jag somnar eftersom vi pratade om att ses idag. Jag är dock alldeles för trött.

Jag har sån fruktansvärd ångest. Hela mitt liv känns meningslöst. Jag vet inte vad jag ska göra för att ta få tillbaka någon form av livslust. Jag bara gråter, suckar och skakat. Jag hatar mitt liv! Jag vill inte vara med mer. Det finns inget värde längre.

Tack och lov har jag lilla Fille som ligger på mej hela tiden. Jag kan däremot inte koncentrera mej på nåt. Jag vill bara fly! Varför kan jag aldrig få nån lycka i mitt liv, eller få behålla dom små ljusglimtarna. Vad har jag gjort för fel?! Allt jag gör är fel och alla behandlat mej som ovärdig. Vad får man ut av att lura mej och sen sparka på mej när jag ligger ner?! Jag som alltid gör allt för andra, men det duger aldrig. Jag orkar verkligen inte mer.

Jag vill bara messa honom, men jag tänker inte sjunka så lågt. Jag vet när jag är oönskad. Önskar att jag hade fått en förklaring på hur man kan gå från en surprise ”jag älskar dej” ena veckan till att veckan efter bli ghostad och sen dumpad utan att veta vad som hände och vad jag gjorde för fel (bortsett från hur ful, äcklig och pinsam jag är och måste vara pinsam att visa att man är ihop med). Bästa vore om Rhith sa som det är, så jag vet att jag är ett vrak som ingen vill synas med). Jag skäms att han har tvingats stå ut med det. Han borde ha sagt till för längesen så han inte behövt slösa sin tid och kunnat hitta en ung, fräsch, blivande fru. Det känns så jävla mycket värre att veta att han har tvingats härda ut med mej och jag har kallat runt och varit lycklig och gjort hela saken hundra gånger värre. Jag hade aldrig visat hur mycket jag tyckte om honom och försökt att fortsätta vara ihop om jag bara hade förstått eller fått en hint att han bara vara snäll och egentligen inte hade några känslor för mej. Hade underlättat för oss båda.

Tänker aldrig höra av mej till honom i alla fall.