Tisdag 9 februari 2021: ånstfylld dag


Vikt

79,8 (sen 25/1: 1,5)

Dagen

Vaknade redan kl. 6 och kunde inte somna. Stressad över att jag inte skulle kunna utföra min dagspromenad p.g.a kylan, men gjorde ett försök. Kallt som fan, men gich ändå 30 min. Tänkte ta en dusch, men fick ett negativt besked från förvaltningsrätten och ångesten for genom taket.

Samtal med HR på jobbet och vi kom inte fram till så mycket i det närmaste eftersom jag måste få riktig koll på hur jag ska handera den dagliga ångesten, sociala fobin och oron, innan jag kan ta itu med arbetsuppgifter, ännu mindre krav som ställs på mej. Jag är så konfys i huvudet att jag inte vet vad som är bäst. Fram till sommaren blir det jag och kuratorn, som vanligt, innan de känner sej trygga med att påbörja rutinen att vänja mej av vid KBT:n. Fortfaring följer.

Insikt

Allt som händer nu ligger utanför min kontroll och jag håller på att förgås av ångest. Känns som alla på nåt sätt inte ser till mina behov. Vad är det för vist att plocka in mej och sen blir jag skjutskriven igen. Jag orkar inte tänka på detta nu då jag tänker bara ”hjälper dom här tankarna mej” och ”kan jag påverka på något mer sätt. Jag har gjort vad jag har gjort med att förklara min position, jag kan inte göra mer. Får släppa det ju – blir en stor dos Theralen och flyktsömn nu.

KBT hemuppgift I – praktisk

Daglig promenad en kortare p.g.a kylan ✅

Kartongerna 30 min: gör inget med kartonger de dagar jag har möten eller andra jobbiga händelser

Glädjeämne idag: mina Scary Stories samtidigt som jag faktiskt fick en 40-min promenad

KBT hemuppgift II – kognitiv

Ångest- och orosdagboken, samt koncentrationen: har förjat fylla i den kl. 9, 12 och 17 och idag har ångestnivån legat på 10 hela dagen. Ja, jag har absolut inget självförtroende och mitt bök och längd på arbetsträning gör att jag bara känner att jag inte har något att bidrag och allt är bara meningslöst. Har försökt införa tankegångarna ”hjälper det mej att jag oroar mej nu” och ”jag har gjort för att bidra med synvinklarna från mitt håll. Jag kan inte göra mer. Allt känns som övermaktiga krav jag inte kan leva upp till. Suck.

Minska listorna och utmana list-behovet. Jag har faktiskt minskat ner på de dagliga schemana, fast inte märkt nån större skillnad i och med att jag spenderat resten av dagen i sängen.

Använda mej av dagligen

  • När jag stressar fast jag inte har bråttom: gör det jag pysslar med långsammare, var mindful på det och tänk på andningen
  • Planerings- och katastroftankar p.g.a. mitt kontrollbehov där jag spänner mej och håller andan: släpp ner axlarna, utåtfokusera och ta lugna andetag
  • Vid krav på att bocka av saker på en internt konstruerad lista: ”jag behöver inte tänka på det nu” och utåtfokusera
  • När jag inte kan släppa planeringstankarna: skriv ner de tankar som jag kan uttyda och släpp dom sen. Kolla listan runt 11-tiden varje dag om något ska göras eller strykas.
  • Se till att jag gör något nöjsamt dagligen och sträva efter att hålla hjärnans tankeverksamhet i nuet.
  • Bara gör det, som jag kanske inte känner för just nu, utan att tänka – det kommer att bli en del av min rutin så småningom
  • Vid reklampauser: sänk axlarna och notera andetagen
  • Vid oro: ”hjälper det mej att oro mej för detta nu” och ”har jag gjort så gott jag har kunnat göra i situationen”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s